Kommunals ombudsman Maria Hansson, säger till Kommunalarbetaren, att det fortfarande är en förhandlingsfråga ute i varje kommun och landsting/region vilka som omfattas eller inte av undersköterskesatsningen, som i avtalet ger ett löneutrymme som är 500 kronor högre än för övriga medlemmar.

– Det finns inget facit. Det kommer att bli olika lokalt, säger hon.

I avtalet står det att löneutrymmet är 1 020 kronor för tillsvidareanställda undersköterskor med titeln undersköterska, sen finns en anmärkning om att i verksamheter där titeln undersköterska saknas avses anställda med likvärdiga arbetsuppgifter och undersköterskeexamen. Det innebär konkret att de i de kommuner där undersköterskor kallas något annat, som till exempel vårdare eller vårdbiträde, så omfattas de ändå av det högre löneutrymmet i avtalet.

Detta bekräftas också av SKL:s John Nilsson.

– I de fallen ingår de vårdbiträden eller vad man kallar dem lokalt, i undersköterskesatsningen om de har gymnasieutbildningen vård och omsorg eller motsvarande.

 

LÄS OCKSÅ: Så blev nya avtalet – punkt för punkt

 

Kommunal har i dag (den 10 maj) haft en dragning med avdelningarna och många av frågorna från avdelningshåll handlade just om begreppet undersköterska och hur man ska göra med fördelningen. I avtalet premieras specialkompetens och 220 kronor av det extra löneutrymmet ska fördelas till 25 procent av undersköterskorna, är det tänkt.

– Där har flera arbetsgivare redan sagt att de tänker köra 1 020 kronor rakt av. Det finns arbetsgivare som inte har specialistundersköterskor till exempel, säger Maria Hansson.

Även om en kommun eller ett landsting/region väljer att göra så är det fortfarande individuell fördelning som gäller. 1 020 kronor är ett genomsnitt, några får mer andra får mindre.

I protokollsansanteckningar har Kommunal fått in skrivningar om sambandet mellan löneutveckling och arbetsuppgifter och kompetens. Kommunal rekommenderar att man lokalt gör nya lokala avtal och förhandlingsordningar under hösten efter det att de första löneökningarna, enligt det nya avtalet, är klara.

I avtalet beskrivs också nu för första gången hur förhandlingarna ska gå till lokalt, vilket Kommunal ser som en framgång.

 

LÄS OCKSÅ: Så kan lönelyftet fördelas

 

Men SKL har också gjort ett stort genombrott då den så kallade dialogmodellen för första gången nämns i avtalet med Kommunal, den modell som sen tidigare finns på tjänstemannasidan. Den innebär att lönen sätts i dialog mellan chef och medarbetare utan förhandling, och är en viktig del i de avtal som ofta kallas sifferlösa avtal, på tjänstemanna- och akademikersidan.

Här krävs att fack och arbetsgivare först är överens om att en sådan modell kan användas.

Är det här ett första steg mott sifferlösa avtal även för Kommunal?

– Jag kan tänka mig att SKL kan tycka det, säger Maria Hansson.

Men det tycker inte Kommunal?

– Nej. Vi kommer aldrig landa i att det inte behöver regleras lönenivåer och lägstalöner i ett avtal.

Men enligt det nya avtalet kan det alltså bli så att löner sätts utan förhandlingar mellan Kommunal och arbetsgivaren på vissa håll?

– Det skulle kunna hända

SKL:s förhandlare John Nilsson hävdar att hälften av kommunerna och landstingen redan i dag använder sig av dialogmodellen, men att det efteråt sker en kompletterande förhandling.

– Det här är mer ett förtydligande av vad som redan gäller, säger John Nilsson.

Ser ni det som ett första steg mot sifferlösa tillsvidareavtal, även för Kommunal?

– Så långt tror jag inte vi törs sträcka oss. Vi vet ju att Kommunal inte vill ha det.