Med den takten kan det ta lång tid innan löneskillnaderna har försvunnit helt och hållet.

– Det är svårt att säga något om framtiden, och att förutse någon takt i minskningen. Men om man skulle göra någon sorts räkneexempel, så innebär en minskning med 0,2 procentenheter per år att det skulle ta 66 år ungefär, säger John Ekberg, statistikansvarig på Medlingsinstitutet.

Mellan åren 2005 och 2014 har löneskillnaderna i genomsnitt minskat något snabbare, med 0,3, procent ungefär om man slår ut det per år.

I privat sektor har skillnaderna ökat med 0,1 procentenhet 2014, så minskningen finns helt och hållet i offentlig sektor, och mest minskar skillnaderna i staten.

Om man gör en så kallad standardvägning och tar hänsyn till ålder och utbildning med mera så minskar skillnaderna snabbare, med 0,8 procentenheter mellan 2013 och 2014, enligt Medlingsinstitutet.

– Det är en väldigt snabb förändring säger Medlingsinstitutets generaldirektör, Claes Stråth

Efter en sådan vägning tjänar kvinnorna nu 95 procent av männens löner. I kommunerna har kvinnorna i princip kommit i kapp, där ligger kvinnornas löner på 99,5 procent av männens löner efter en standardvägning.

När sedan institutet gör en så kallad regressionsanalys och undersöker sambanden mellan  till exempel kön och lön och samtidigt tar hänsyn till andra faktorer som utbildning etc så återstår något som kallas den oförklarliga löneskillnaden. Även den har minskat med 0,8 procentenheter på ett år, och är nu nere på 4,2 procent.

– Ju mer noggrant man studerar statistiken, desto mer framträder en annan bild, säger Claes Stråth.

Orsaken till att skillnaderna minskar är dels att stora grupper av kvinnor, bland annat inom Kommunal haft större löneökningar än den så kallade industrinormen på senare år samt att könssegregationen minskat på arbetsmarknaden, enligt institutet. Det har kommit in fler kvinnor i mansdominerade yrken och vice versa.

Medlingsinstitutet redovisade samtidigt i en annan rapport ett regeringsuppdrag man haft att analysera de centrala kollektivavtalen ur jämställdhetsperspektiv. Man har bland annat tittat på om det spelar någon roll hur avtalet är konstruerat vad gäller lönesättning

Mellan åren 2009 och 2013 ökade lönerna för identiska individer något mer i sifferlösa centrala avtal än i avtal med en central lönepott.  Och kvinnodominerade yrkesgrupper har oavsett avtalskonstruktion en lägre ökningstakt än såväl könsbalanserade som mansdominerade yrkesgrupper under de här åren.

Sammanfattningsvis kommer myndigheten fram till att det är större skillnader inom respektive avtalskonstruktion än mellan de olika konstruktionerna av avtal.

Perioden är väldigt kort för att dra allt för stora slutsatser. Under de här åren kanske det har slutits ett eller två centrala avtal per avtalsområde.

– Ja men vi har inte kunnat gå längre tillbaka än 2009 tyvärr, säger Christian Kjellström, utredare på Medlingsinstitutet.