Privatisering fick inte uskor att starta eget

Motiven är olika men argumenten liknar varandra när vänstern och högern förespråkar att kommunalarna ska driva framtidens äldreomsorg. Vänsterpartiet vill avskaffa vinstdrivande vårdföretag och föreslår att de ska tas över av personalen i stället. Tidigare äldreministern Maria Larsson (KD) har använt samma argument – men för att framhålla fördelen med privatiseringarna. I en debatt på DN.se strax före valet frågade hon Vänsterpartiets Ulla Andersson:

”Du som tillhör ett feministiskt parti tycker du inte att det är viktigt för kvinnor att kunna driva företag i den här sektorn?”

Tidigare äldreministern gav ett exempel:

– Som Tranås hemservice som jag träffat själv, som drivs utav Karin som själv har jobbat i hemtjänsten i 20 år. Såna ser företagen mestadels ut, slog hon fast.

Men det stämmer inte. KA har granskat Statistiska centralbyrån, SCB:s, statistik över operativa företagsledare inom äldreomsorgen (Se fotnot.) och vilken högsta utbildning de har. Med operativ företagsledare menas bland annat den som har en enskild firma, är vd eller delägare.

Andelen företagare med vård- och omsorgsutbildning ligger kvar på exakt samma 9 procent 2012 som 2007. Andelen högskoleutbildade vårdföretagare har däremot fördubblats sedan 2007. När det gäller könsfördelningen har inte heller mycket hänt. Inom hela vårdsektorn har andelen kvinnor ökat med en enda procentenhet, från 59 till 60 procent. Inom äldreomsorgen är ökningen något högre.

På SCB poängterar man att siffrorna är en lägesbeskrivning  för 2007 och 2012 och att det till exempel inte går att veta vilka som är nya som företagare.

– Men det här ger en överblick hur fördelningen i branschen ser ut. Och det verkar inte hänt så mycket, säger Maria Håkansson, statistiker på SCB.

Malin Tillmar är biträdande professor i företagsekonomi vid Linköpings universitet. Hennes forskning visar att villkoren på så kallade offentliga marknader, som valfrihetssystemet LOV, gynnar stora företag. I Linköping bestämde exempelvis kommunen att de företag som också hade servicehus, skulle få alla kunder som inte valde någon hemtjänstutförare. De stora företagen la då nollbud på servicehusen och fick alla ickevalskunder.

– Många kommuner har en upphandling som följer en liknande stordriftslogik och det gör det svårt för undersköterskor med mindre resurser att få lönsamhet, säger Malin Tillmar.

När privatiseringar debatteras, citeras ofta en rapport från Svenskt Näringsliv om att över 80 procent av företagen inom valfrihetssystemet (LOV) drivs av kvinnor eller har en kvinna som VD. Men siffran är från 2010, då många företag nyligen startat i kölvattnet av valfrihetsreformen 2009.

– De här företagen är ofta mycket små, inte så lönsamma, eller kombinerar hemtjänst med andra tjänster på den privata marknaden, säger Malin Tillmar och tillägger att Attendo och Vardaga har köpt upp många kooperativ och småföretag.

Vänsterpartiets idé om att personalen skulle ta över privata vårdbolag, tror hon kräver en del förändringar om det ska kunna genomföras.

– Det är ersättningsnivåerna som det hänger på. Det är svårt att se hur man kan få lönsamhet med de villkor som är i dag.

KA har sökt tidigare äldreministern Maria Larsson för en kommentar.

Fotnot: Vård och omsorg i särskilda boendeformer för äldre personer (SNI-kod 87301). Till exempel ålderdomshem och gruppboende), samt öppna sociala insatser för äldre och funktionshindrade (SNI-kod 8810), exempelvis hemtjänst och dagverksamhet.