Du har kommit fram till att lönespridning hämmar tillväxten, hur har du lyckats visa det?

– Jag har undersökt produktivitetsutvecklingen i 14 länder och kontrollerat det med sysselsättning bland annat och genom en modell kunnat visa att lönespridning hämmar produktivitetsutvecklingen. Och produktivitetsutvecklingen är ungefär 75 procent av tillväxten.

Men är det lönespridning mellan olika branscher som är negativt för tillväxten?

– Ja det är viktigt att man tänker på det att det är mellan branscherna.

Är lönespridningen inom branscherna också dåligt?

– För att se det behövs en annan typ av data, men det finns olika studier där. En som visar på samma sak som jag kommit fram till men också en som visar helt tvärtom. Det är inte klart rent forskningsmässigt.

Hur kommer det sig att man från näringslivshåll kan hävda att lönespridning är bra för produktiviteten?

– Argumentet är att det motiverar folk att komma fram till nästa lönesteg. Men i dagens industrivärld samarbetar man väldigt mycket och då är det inte så bra om man har en stor lönespridning.

Finns det något negativt med liten lönespridning?

– Det finn säkerligen en gräns, att om den blir för liten så har det en negativ effekt. Jag har inte kunnat visa det i min modell men teoretiskt verkar det som att det inte är bra när det inte är någon lönespridning alls.

Går det att översätta resultaten till välfärdssektorn?

– De siffror som ingår i den här studien gäller framför allt industrin. Jag har inte testat det direkt. Och jag tror att lönespridningen i tjänstesektorn inte är lika stor som i industrin. Jag har fokuserat på industrin.

Vad hoppas du att din forskning kan bidra till?

– Till en bättre ekonomipolitik. Jag hoppas den kan påverka politiken i dag, att de förstår vad minskad lönespridning betyder för industrin och vad det betyder för folk. Det kan innebära att man förlorar arbetskraft men att man samtidigt ökar produktiviteten och kan utveckla andra branscher.