För att klara kostnaderna menar SKL att det inte räcker med att få höjda statsbidrag (i storleksordningen 2 procent per år), kommun- och landstingsskatterna skulle trots det behöva höjas fram till 2017 (med 6 respektive 23 öre).

Bakgrunden är demografisk, och handlar om fler äldre i behov av vård samt ett kraftigt ökat antal barn i förskole- och skolålder.

– Sammantaget blir det en stor utmaning, säger Anders Knape, ordförande för SKL i ett pressmeddelande.

Kostnaderna för äldreomsorgen har ökat med 10 procent mellan 2000 och 2012 (utöver prisförändringar). Det kan låta mycket, men om kostnadsutvecklingen hade motsvarat de demografiska behoven skulle kostnaden ha ökat med 16 procent under den tiden.

SKL förklarar det med att färre äldre bor i särskilt boende samtidigt som fler äldre får hjälp av hemtjänsten – och hemtjänsten är mindre kostsam för kommunerna.

Antalet sysselsatta inom välfärden har ökat med 120 000 sedan 1998 – och den största ökningen har skett hos de privata utförarna. 1998 hade de privata utförarna i kommunerna en andel av 5,1 procent av de anställda. 2013 var den andelen uppe i 12,4 procent.