– Det är djupt tragiskt att arbetsgivarna inte tar möjligheten och ganska förvånansvärt eftersom vi är överens om att det krävs utbildning för att jobba inom äldreomsorgen, säger Ann Georgsson, ombudsman på Kommunal.

För drygt två år sedan satsade regeringen 1 miljard kronor på utbildning av vårdbiträden och undersköterskor. Satsningen pågår under fyra år. KA har tidigare berättat att två tredjedelar av pengarna inte använts under det första året (se länk).
  Då, 2011, skulle 143 miljoner kronor satsas på utbildning på gymnasienivå för anställda i äldreomsorgen. Vanligast har varit  kurser i vård- och omsorgsarbete, etik och människans livsvillkor, medicin, psykiatri samt hälsopedagogik. Då sökte 210 av 290 kommuner.
  Förra året var anslaget större, 293,5 miljoner kronor. Pengarna skulle också användas för att öka kompetensen inom demens, psykiatri, kost och nutrition, omsorg och vård i livets slutskede samt funktionsbevarande omsorg.  Men omkring 40 procent av anslagen användes inte. Av de 202 kommuner som fick pengar var det 30 som inte redovisade några utbildningspoäng alls.

Socialstyrelsen anser att det är anmärkningsvärt att så lite av pengarna utnyttjats. Det skriver myndigheten i en rapport till regeringen. Samtidigt bedömer Socialstyrelsen att det är stor risk anslaget för nästa år inte kommer att förbrukas eftersom satsningen avslutas vid halvårsskiftet 2014. Kommunals Ann Georgsson är också kritisk.
  – De flesta företag i andra näringar satsar kontinuerligt på utbildning för sin personal. Det är därför Omvårdnadslyftet är så bra, man kan även satsa på de som har en formell utbildning för att de behöver vidareutbildning. Det är väldigt märkligt att kommunerna inte går in i det här. Och att politikerna inte förstår att de behöver satsa, säger Ann Georgsson.
  Kommunerna anger att orsaken till att de inte utnyttjat utbildningspengarna är det har varit svårt att planera och genomföra utbildningarna. Många beklagar också att statsbidraget inte täcker kostnaden för att ta in vikarier.

Ann Georgsson på Kommunal anser att det handlar om arbetsgivarnas syn på personalen:
  – Man skyller på att pengarna inte täcker vikariekostnaderna. Samtidigt är inflödet av outbildad arbetskraft ganska stor. Nu när det finns förutsättningar att satsa på det här hoppar man inte på tåget. Man har så otroligt svårt att se personalen som en reell resurs. Man saknar inversteringsvilja i de personella resurserna. När man inte investerar gör man en medveten kvalitetssänkning om man nu menar allvar med att man behöver utbildning för att jobba med äldre människor. Det vi anser att man måste ha.
  Efter ett regeringsbeslut i fjol kan årets anslag användas för utbildning av personal som arbetar med funktionshindrade. Totalt har 202 kommuner ansökt och 70 procent vill satsa på utbildning för personal som arbetar med funktionshindrade.