De 15 fackförbunden inom LO har gemensamt accepterat detta, och samtidigt skapat utrymme för de lågavlönade kvinnodominerade LO-förbunden att ta ut lite mer i kronor, för att åtminstone inte öka löneklyftan. Arbetsgivarna har sett lönemärket som lag och alla avtal håller sig ungefär till samma ram.

Men nu håller något på att hända. En analys i Arbetet (nr 18/13) visar att kronor och procent är på väg bort ur avtal utanför LO: 180 (40 procent) är helt sifferlösa, 90 är sifferlösa med en tvingande stupstock om parterna inte enas, och 410 har avtal med siffror. De sifferlösa sluts av tjänstemannafack, vanligen inom offentliga sektorn.
  Tjänstemän och akademiker hoppas det ska ge mer genom lokal och individuell lönesättning. Kommunal tror inte på det sifferlösa, och avtalssekreterare Lenita Granlund säger att siffrorna ska vara kvar (KA 10/13, se länk). Utvärderingar visar också att de behövs för kommunalarna, som annars riskerar lönedumpning. Kommunal förslår också en ny lönepolitik, inspirerad av industrins modell med fasta trappsteg utifrån erfarenhet, kompetens och utveckling, för att stärka inflytandet över de lokala förhandlingarna. (Detta skrivs innan beslutet på kongressen är taget.) Med detta skulle kommunalarna få ett nytt verktyg för att lönesätta förvärvade kunskaper och utbildning.

Hur ska man då se på den revolt mot Lönenormen som pågår inom SACO och TCO – som ju möter samma arbetsgivare som Kommunal? De ofta kvinnodominerade facken som väljer sifferlöst vägrar acceptera industrinormen. Den allvarligaste effekten blir att arbetsmarknaden dras isär, där löneökningarna till LO-medlemmar blir synlig och en stor grupp hamnar bortom radarn.
  ”Våra medlemmar säger blankt nej till att låta avtalen bli en trampolin för tjänstemän och akademiker”, säger exempelvis IF Metalls ordförande Anders Ferbe i Arbetet.

Solidariteten mellan löntagarna riskerar att skadas och LO-förbunden kan sättas åt sidan i den kamp om löneutrymmet som väntar. Hela systemet för lönebildning riskerar rasa, menar Ferbe – och han har onekligen en poäng.
  Arbetsgivarna, som både omfamnar Märket och samtidigt i praktiken bekämpar det, kan glädja sig åt att de på ett sätt fått som de vill, men å andra sidan öppnat för en rad lokala konflikter och orättvisor. Medlingsinstitutets generaldirektör Claes Stråth har fått en del att fundera på.