Så ska skyddsnätet lappas ihop

SÅ SKA FACKET LAPPA IHOP SKYDDSNÄTEN:

Vår genomgång visar att de fackliga försäkringarna främst är anpassade för de med fast anställning. Är det rättvist Lenita Granlund, avtalssekreterare för Kommunal?
– För att komma in i systemen behöver du få en tillsvidareanställning snabbare. Inom ramen för LO-samordningen är det här avtalsrörelsens viktigaste fråga, vi har drivit den tillsammans med andra förbund. Det är klart att det finns kvalifikationstider i försäkringarna, men det har även de tillsvidareanställda. Villkoren skiljer sig inte, men effekten blir annorlunda.

Finns det något annat som du vill rätta till?
– Villkoren ska vara så lika att vikarierna inte diskrimineras på något sätt i kollektivavtalen. Det handlar om anställningsformerna, lönen och att man ska få föräldrapenningstillägget utan kvalifikationstid. Det är frågor som vi driver i avtalsrörelsen.

Vad mer vill du förändra?
– Hela socialförsäkringssystemet. Det finns luckor i lagstiftningen, vi för samtal med Irene Wennemo som ansvarar för socialförsäkringsutredningen. Vi har uppmärksammat henne på att visstidsanställda prövas snabbare mot annat jobb. De visstidsanställda missgynnas.

Varför ska vikarier vara med i facket om de får sämre skydd trots att de jobbat lika mycket som de tillsvidareanställda?
– Det är då man behöver vara med i facket eftersom det är då man har en otrygg anställning. Vi kan till exempel driva frågor som löner lokalt, arbetskläder och bevakar din rätt till anställning. Vi gör ingen skillnad om du är tillsvidare- eller visstidsanställd vid försäkrings- och arbetsskadeärenden. Om någon blivit felbehandlad driver vi det oavsett anställningsform.

Kommunals ombudsmän Inger Hjärtström och Anne-Maria Carlsgård svarar på frågor om avtalsförsäkringar.

Varför kan inte fler avtalsförsäkringar gälla från dag ett?
– Av tradition krävs det en kvalifikationstid. Det är viktigt att poängtera, det är ingen skillnad i villkor för visstidsanställda och för tillsvidareanställda. Problemet är att det för de visstidsanställda ibland är svårare att komma in i systemet. Det som vi allra hårdast går ut med i avtalsrörelsen är att vi måste gå från alla dessa visstidsanställningar till fler tillsvidareanställningar, säger Inger Hjärtström.

Har det funnits diskussioner om att avtalsförsäkringarna skulle kunna gälla från dag ett?
– De konkreta diskussionerna vet jag inte att man fört vare sig på SAF-LO-området eller på PTK:s område eller på kommun- och landstingsområdet, Inger Hjärtström.

Samtidigt blir fler och fler visstidsanställda men socialförsäkringarna och avtalsförsäkringarna har inte förändrats. Hur ser ni på det?
– Det är något vi måste tänka på. Där kan vi göra en parallell till omställningsförsäkringen på kommunsidan. Man måste vara fast anställd för att bli uppsagd. Kvalifikationstiden ett år och där har vi skrivit in hur tiden som visstidsanställd kan räknas. Det är den nyaste försäkringen och det kan mycket väl vara så att vi måste diskutera liknande lösningar för andra försäkringar, säger Anne-Maria Carlsgård.
– Tittar man på AGS-försäkringen så är det att jag behöver inte 90 dagar hos samma arbetsgivare. Jag får räkna ihop tid hos landsting och kommuner men även från privata arbetsgivare inom SAF-LO området, för att komma upp i de 90 dagarna kvalifikationstid. Och även tvärtom. Det är en ventil för att ge förutsättningar för visstidsanställda för att komma i kvalifikationstid, säger Inger Hjärtström.
– Vi för ständiga partsdiskussioner inom försäkringsområdet, inom kommun- och landstingsområdet, SAF-LO-området och jag antar att man gör det inom PTK:s område också, där är inte Kommunal förhandlade part, säger Inger Hjärtström.

Kan ni ge något exempel på frågor som skulle kunna gynna visstidarna?
– Arbetsskadeförsäkringen som vi precis har förhandlat inom SAF-LO. Den gynnar de visstidsanställda precis om den gynnar alla andra. Man får full täckning för inkomstförlust även vid kortare sjukskrivning än 15 dagar, säger Inger Hjärtström.  

Många tvingas ha flera jobb. Men får olika ersättningar eftersom det är olika avtal. Vad ska Kommunal göra åt det?
– De flesta arbetsgivare på den privata sidan är inte intresserade av att ha två försäkringsavtal, ett för tjänstemän och ett för arbetare. Det är en förhandlingsfråga. Tittar man på värdet i avtalet kommer man fram till att värdet är ganska lika.  Förutsatt att du kommit in i systemet, men det är svårare att komma in i systemen. Vi försöker säga att det inte är ett lämpligt avtal på områdena där det är mycket visstidsanställda, säger Anne-Maria Carlsgård.
– Vi har pågående träffar med de fackliga företrädarna på PTK vilket är ganska nytt. Vi sitter inte med vid förhandlingsbordet, vi är inte part i avtalet. Vissa delar till exempel personliga assistenter ligger på SAF-LO. Det kan bli aktuellt att lyfta över fler. Grunden är att det i framtid inte ska spela någon roll vilket avtal man omfattas av. Det är först de senaste åren som vi suttit tillsammans med företrädare från Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting och diskuterat. Det har inte skett tidigare, säger Inger Hjärtström. 

SÅ SKA REGERINGEN LAPPA IHOP SKYDDSNÄTEN:

Tycker du att vikarier har ett bra skydd i trygghetssystemen idag Ulf Kristersson (M), socialförsäkringsminister?
–Ja, det tycker jag i grund och botten att de har. Sedan har vikarier inte samma skydd som fast anställda, det råder ingen tvekan om det.

Är det rimligt att en vikare ska skuldsätta när hon blir sjuk?
– Den som är arbetslös har inte en anställning, därmed har arbetsgivaren inte rehabiliteringsansvar. När du kan arbeta överhuvudtaget står du till hela arbetsmarknadens förfogande så vitt du inte har en fast anställning där strävan är att komma tillbaka.

De som arbetat på timme och blir sjuka prövas mot hela arbetsmarknaden tidigare. Ser du något problem med det?
– Jag kan förstå att en person som upplever sig jobbat på samma sätt som sina kollegor men inte på ett vanligt anställningskontrakt kan tycka att det känns orättvist. Men detta handlar om vilka skyldigheter vi lägger på arbetsgivaren. Finns det ingen arbetsgivare kan vi inte säga att arbetsgivaren ska ha samma skyldighet för den som inte är anställd som för den som är anställd.

Om arbetsmarknaden ska vara mer flexibel, behöver inte trygghetssystemen också bli det?
– Fullt så enkel är det inte. Trygghetssystemen utmanas varje gång anställningsrelationer förändras. Människor som jobbar i friare former kommer inte att ha en trygghet som är anpassad efter den sortens trygghet som de fasta anställningarna ger. Jag förstår att man som enskild kan uppleva att man har ett mindre starkt skydd. Men jag tror att det är det pris som vi får betala för ett ganska omfattande skydd för fast anställda.

Vad vill regeringen göra?
– Vi har sagt till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen att detta är en stor delfråga som de ska utreda. Finns det skäl att titta på hela inkomstbegreppet? Själva principen är att man försäkrar den inkomst som du skulle ha fått om du inte blev sjuk. Man måste fråga sig om är det ett användbart begrepp för den person som har jobbat men som inte är säker på att ha en inkomst i morgon. Hade historiska data varit bättre som inkomstbegrepp? Det finns mycket som talar för det.

Du ser fördelar med historisk SGI?
– Om man känner sig osäker på vilken inkomst som man har upparbetat, som borde vara försäkrad, då blir en historisk inkomst mycket träffsäkrare. Då diskrimineras inte den som jobbat på timme jämfört med den som jobbat på fast anställning. 

Ser du någon nackdel?
– Människor som byter jobb och har fått ett nytt jobb som har högre inkomst  skulle med ett  tillbakablickande SGI riskera att få en lägre inkomst om man tar historiska uppgifter. I Sverige har vi hittills alltid valt framåtblickande SGI, men den som inte vet att den har en inkomst i morgon har mycket svårare att bevisa att det blir ett inkomstbortfall.  Det är för- och nackdelar. Därför tycker jag att det ska utredas. Man måste väga samman om vi ska ha samma inkomstbegrepp för alla på arbetsmarknaden.

Är det rimligt att man måste ha koll på flera olika regelsystem för att inte missa sjukpenning eller föräldrapenning?
– Ja, man kan ju säga att man måste hålla koll på saker. Det är sant. De flesta människor får rätt tydlig information från Försäkringskassan om vad som gäller. Jag tycker inte att det är orimliga saker att kräva. Men jag förstå att konsekvensera kan bli stora för den som missar det. Ju fler olika undantag man har, desto krångligare kan regelverket upplevas.