Det stod klart när avtalskraven utväxlades. Att fack och arbetsgivare står lång ifrån varandra blev tydligt på flera punkter.
Handels vill ha ett 12 månaders avtal. Arbetsgivarna vill ha 14 månader. Handels krav på 860 kronor plus 100 kronor till jämställdhetspott för butiksanställda innebär 960 kronor. Arbetsgivarnas procentbud blir enligt Handelsnytt  553 kronor till butiksanställda kvinnor och 613 kronor till de mansdominerade lagen. Alltså mer till männen och mindre till kvinnorna. Vilket är tvärtemot LO:s mål med jämställdhetspotterna. Tidigare har Handels varit först med att få gehör för jämställdhetspotterna. Men motståndet mot potterna har ökat inom Svenskt Näringsliv.

Och arbetsgivarna gör redan nu klart att de inte vill ge en låglönebransch högre löneökningar än andra sektorer. Enligt Svensk Handels vd Dag Klackenberg har branschen inte råd med det. Facket hävdar att deras krav tar hänsyn till vad ekonomin tål.
Svensk Handel vill bara förhandla om löneökningar och avtalets längd.

Men Handels kräver också rätt till heltid, begränsning av visstidsanställningar och begränsad användning av bemanningsföretag. Samt att lägsta lönen ska höjas med 860 kronor.
Handels avtal gäller 200 000 anställda. Det nuvarande avtalet löper ut den 31 mars. Alltså före påsk. Tidigare år har det betytt konfliktvarsel till påskhandeln. Hur det blir i år är oklart.

Jämställdhetspott

100 kronor mer per anställd avsätts till potten för grupper där genomsnittslönen är lägre än 22 400 kronor. Målet är att minska löneskillnaderna mellan kvinno- och mansdominerade grupper på arbetsmarknaden. Och att lågavlönade grupper ska få större löneutrymme.
Kravet på jämställdhetspotter ingår i LO-samordningen och drivs också av Kommunal samt tio andra LO-förbund. IF Metall, GS och Livs har dock ställt sig utanför samordningen på grund av jämställdhetspotterna.