På våningsplan sju har personalen möte.
– Nu är det kört, säger undersköterskan Lena Ekström. Hon har nyss läst på Aftonbladets hemsida att avtalet med Carema är uppsagt efter vanvård på Koppargården. Staden stoppar dessutom alla upphandlingar.
– Vi har jobbat på. Det kan säkert hända misstag, men vanvård håller vi inte på med. Vi är ledsna och tar illa vid oss, säger hon.

På avdelning fyra några trappor ner sitter dementa åldringar och ser på en engelsk dramaserie. En dam i rullstol väsnas och hojtar till då och då. Det är irriterande men vårdbiträdena Marcia Vega och Banafshe Saramolki talar ömt om henne som deras lilla drottning.
En undersköterska dyker upp i rummet och frågar om någon vill vara med på ostkakans dag. Han tar med sig en kvinna i rullstol efter att ha lagt en pläd över henne.

Marcia Vega berättar hur tufft det var i början när Carema kom. Det saknades blöjor och hjälpmedel. Men nu är det annorlunda. Hon och Banafshe Saramolki lyfter fram alla aktiviteter med de dementa. Och de betonar att de jobbar med hjärtat. Fast i media framställs det som ingen personal jobbar bra, tycker de.
De upplever avdelningen som deras andra hem. Nu tar kommunen tillbaka Koppargården i egen regi. Att börja om med en ny arbetsgivare tycker de känns tungt.

Men alla resonerar inte som de två. KA har tidigare talat med två undersköterskor som är kritiska. De vill inte ställa upp med sina namn.
En av dem säger att stämningen är 50 – 50 här, för och emot Carema. Hon är enormt besviken på att cheferna har fått bonus genom att låta personalen slita. Och hon betonar att de tidigare gruppcheferna var inkompetenta och har gjort det svårt för personalen.
– Vi har fått de anhöriga på oss när det inte har fungerat
Vissa av hennes arbetskamrater är inte alls utbildade.
– Några är bra, andra är lata och kunde jobba mer.

Däremot har Carema satsat på maten, på stora TV-skärmar, tårta på lördagar och frukt.
Och hon har varit övertygad om att blöjorna, som Carema fått kritik för, varit bra.
– De som bor här vaknar inte lika ofta på natten, därför blöjorna läcker inte.
KA har också talat med en undersköterska som jobbat länge och är sjukskriven. Hon säger att Carema inte begriper sig på äldreomsorg, hur gamla människor ska tas om hand.
– De drog in på allt och det fanns inte vad som behövdes.
Det hände att hon efter sitt jobb köpte smör eller annat, så att det skulle finnas på morgonen till frukosten.
– Det är yttre fina kulisser med filmvisning och allt, men vad de gamla behöver är att få sina emotionella behov tillgodosedda, någon som håller dem i handen och bryr sig, men det fanns det inte tid för, när vi skulle både tvätta och städa.
– Det är bara pengar det handlar om. Jag kände på mig redan från början att pengarna gick in i chefens fickor.

Det värsta var den okunniga personalen, säger hon. Det hände att hon hotade chefen med att inte komma till jobbet, om hon skulle vara tvungen att ta hand om 13 åldringar och samtidigt jobba med outbildad personal.
– Kommunen visste hur det var. Jag var med och skrev brev till kommunen om hur vi hade det. Men det blev ingen respons. Vi slet häcken av oss för att ingen skulle bli vanskött.
Hon avslutar nu sitt yrkesliv och hade önskat att hon kunde bära med sig ett sista vackert minne från äldreomsorgen. Det har hon inte fått göra.
– Felet är att de gamla inte får kosta i vårt samhälle, men de gamla kostar.

Stockholms stad har sagt upp avtalet med Carema på Koppargården, där det avslöjats en rad missförhållanden. Kommunen tar över äldreboendet och de anställda tas över. Staden kommer tills vidare att stoppa alla upphandlingar i väntan på ny lagstiftning.
Stockholms stad ska också gå igenom hur upphandlingarna genomförs. Fler oanmälda inspektioner ska genomföras och en helt ny inspektionsenhet inrättas inom äldreförvaltning.