Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) ekonomirapport spår, liksom många andra tongivande ekonomer, att Sverige nu har lämnat krisåren. Hela Sveriges ekonomi spås öka med hela 4,8 procent i år och 3,5 procent nästa. Och när jobben blir fler ökar också de kommunala skatteinkomsterna.

Kommunerna kommer att i år få 8 miljarder mer än de räknade med när de tog beslut om årets budget. Pengar som ekonomerna tror till stor del kommer gå till att förbättra årets överskott.
Även om skattekronorna blir fler försämras kommunernas ekonomi i och med att statsbidragen minskar.

Om inte regeringen kommer med mer pengar spår SKL att kommunerna sammantaget riskerar att gå med underskott redan 2014.  Men långt innan dess kommer politikerna att dra åt svångremmen.  Kommunekonomerna anser att det behövs överskott på 9 miljarder om året för att klara pensionerna och investeringarna. Och utan mer pengar från finansminister Anders Borg blir överskottet, enligt prognosen, lägre än så redan om ett år.

Framtiden för landstingens ekonomier är snarlik. Med den skillnaden att deras ekonomier är än svagare. Även landstingen förlorar statsbidrag i år och nästa. Pengar Anders Borg betraktar som tillfälligt krisstöd. I år är sista året för krispengarna. Utan krispengarna hade fem landsting istället för två redovisat underskott 2010.

För nästa år räknar ekonomerna med seklets lägsta inkomstökningar för landstingen. Om landstingen inte höjer skatterna kan inte verksamheten öka i den takt som befolkningsutvecklingen kräver. Det skulle, enligt ekonomerna, inte vara förenligt med ”god ekonomisk hushållning”. Med andra ord överskottet skulle inte räcka till pensionerna och nödvändiga återinvesteringar.

Läget för landstingen skiftar stort. Jönköpings, Östergötlands och Kalmar läns landsting visar 2010 upp överskott för som är dubbelt så stora som genomsnittet. Blekinge och Dalarnas gick med stora underskott.