SVAR: Enligt lagen om anställningsskydd är tillsvidareanställning den huvudsakliga anställningsformen. Har parterna olika uppfattning om vad man avtalat om,  ligger bevisbördan hos den som påstår att man träffat avtal om annat än tillsvidareanställning (till exempel någon form av tidsbegränsad anställning). Det kan bli problem om det inte finns något skriftligt anställningsavtal och ord står mot ord. Men i praktiken innebär det att den som påstår att man kommit överens om en annan anställningsform än tillsvidareanställning normalt inte kan bevisa detta. Anställningen anses då vara en tillsvidareanställning.Frågan är om arbetsgivaren har klargjort tillräckligt tydligt för dig att det var en tidsbegränsad anställning som erbjöds. För att bringa reda i det föreslår jag att du kontaktar ditt lokala fack.