Anders Borg ger inget rakt och entydigt svar. Detta trots att LO kräver besked av regeringen inför EU:s toppmöte senare i mars om förslag till hårdare budgetregler för medlemsländerna. LO varnar för att dessa regler kan leda till att EU tvingar medlemsstaterna att blanda sig i förhandlingar om löner och pensionsvillkor.

Finansministern säger att han stöder den modell som råder i Sverige där fack och arbetsgivare förhandlar om löner och villkor utan direkt inblandning av staten.
– Det är viktigt att LO driver att dessa förhandlingar inte ska ersättas av politisk styrning. Jag kan inte se något behov att införa någon sådan styrning på EU–nivå. Det är parterna som ska ta ansvar för lönebildningen. Regeringen och riksbanken kan dock ibland behöva justera sin politik på nationell nivå till följd av dessa förhandlingar.
Så du kan lova LO rakt och entydigt att du inte går med på några överenskommelser inom EU som riskerar att begränsa fackets rätt att förhandla om löner och villkor?
– Jag ser inte någon anledning att införa någon överstatlighet när det gäller lönebildningen. Men vi vill ju att EU ska bli en sysselsättningsunion. Då är det rimligt att vi på EU–nivå diskuterar sysselsättning och löner inom unionen.

Europafackets generalsekreterare John Monks kallar det tysk–franska förslaget till konkurrenspakt, som innehåller krav om samordning av bland annat löneökningar, för en ”pervers pakt för lägre levnadsstandard, mer ojämlikhet och otrygga anställningar”.
Vad tycker du om hans kritik?
– Jag tror att vi klarar att höja levnadsstandarden, öka jämlikheten och trygga anställningarna.
Behöver ni den tysk–franska konkurrenspakten för att klara detta?
– Vi får se, den är ju ännu inte på plats, säger Anders Borg.