Omkring 15 procent av dem som studerar på yrkeshögskola är födda utanför Sverige, enligt statistik från Myndigheten för yrkeshögskolan. De utlandsfödda är underrepresenterade i den här utbildningsformen, meddelar utbildningsdepartementet i ett pressmeddelande.
Som en jämförelse är närmare 40 procent av eleverna i den kommunala vuxenutbildningen födda i utlandet.
– En yrkeshögskoleutbildning är en dörr till den svenska arbetsmarknaden som måste öppnas för fler utlandsfödda, säger biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni i pressmeddelandet.

Enligt regeringen har nyanlända inte i tillräcklig utsträckning uppmuntrats att söka sig till yrkesutbildningarna. En förklaring kan vara att det funnits en syn på att utlandsfödda först måste lära sig perfekt svenska, menar man från utbildningsdepartementet.
Därför har regeringen beslutat att fördelningen av statsbidragen ska ändras. Tanken är att de skolor som erbjuder undervisning i yrkessvenska ska få mer pengar.
– Ingen ska hindras från att gå en yrkesutbildning bara för att man ännu inte behärskar svenska fullt ut. Vuxna redo att jobba ska inte behöva fastna i teoretiska språkkurser, kommenterar Nyamko Sabuni beslutet.

Yrkeshögskoleutbildning

Yrkeshögskola (Yh) är en eftergymnasial utbildningsform. Den är anpassad efter arbetslivets behov av yrkeskompetens. Utbildningar finns inom många olika områden, till exempel IT, ekonomi, vård, restaurang och bygg.

Kvalificerad yrkesutbildning

Kvalificerad yrkesutbildning (Ky) är en äldre utbildningsform som successivt ersätts av yrkeshögskolan. Ky kommer att finnas kvar som längst till och med 2013.

Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan