Fas 3 ger Ola 5000 i månaden

På Järntorget i Göteborg öppnar Pantbanken en ny filial i februari. Pantbanken expanderar, och det gör också fas 3, det sista steget på arbetslöshetstrappan i Sverige.
Ett längre stenkast från Järntorget, i Slottsskogen, har Ola Antonsson sin arbetsplats. Han är inne på sitt femte arbetslösa år. Just den här dagen åker han omkring i sin bil på parkvägarna, stannar till här och där för att beskära träden.
– Man måste vara ganska hård mot träden, förklarar han när han går fram med sitt redskap, en så kallad stångsekatör.
Det är i fas 3 de med längst tid i arbetslöshet hamnar efter 450 dagar i garantins fas 1 och fas 2. Då har de redan innan garantin varit arbetslösa en längre tid.
Ersättningen är aktivitetsstöd motsvarande 65 procent i a-kassa, för den som har rätt till a-kassa. Den som inte har det får söka socialbidrag.

För Olas del innebär det att han får ut cirka 5 000 kronor i månaden efter skatt.
– Många som inte har utbildning alls, kanske får ut 15 000 kronor, för att de har någon annan åtgärd. Det känns för jävligt, säger han.
– Å andra sidan så är det lite socialt också att vara här.

Christer Falk är deltidsarbetslös och är med i fas 3 på 50 procent.

Den här åtgärden växer explosionsartat. I december var drygt 24 000 personer inskrivna i fas 3, en femtedel är kommunalare. Och i sina prognoser räknar Arbetsförmedlingen med att fas 3-gruppen kommer att vara dubbelt så stor hösten 2013. Det är en större ökning än vad Arbetsförmedlingen räknat med tidig-are.
– Orsaken till att fas 3 ökar mer än vad vi trodde från början är finanskrisen, de första som kom in på fas 3 kom under den värsta kristiden, säger Pasi Keskikastari, vid Arbetsförmedlingens programenhet.
Under 2010 var det sammanlagt 2 285 deltagare i fas 3 som faktisk gick vidare till ett ”riktigt” jobb, det motsvarar 1,1 procent av deltagarna i genomsnitt per månad.

Klockan nio är det rast i Slottsskogen. Christer Frisk kommer och sätter sig vid ett av borden. Han har ännu mindre betalt än Ola, men han är deltidsarbetslös och deltar bara till 50 procent i fas 3. Varje natt innan jobbet i Slottsskogen delar han ut Göteborgs-Posten, vilket inte heller direkt är högavlönat.
Klarar du dig på pengarna?
– Det är svårt, säger Christer Frisk.
I deras lag, som består av 10 personer, är det bara Ola och Christer som går på fas 3. De övriga i gruppen har andra arbetsmarknadsåtgärder, vanligast är OSA, offentligt skyddat arbete. De har avtals-enliga löner, till skillnad från fas 3-jobbarna. I fas 3 krävs inte ens att arbetsgivaren har kollektivavtal.
För att ta emot Christer och Ola och alla de övriga drygt 130 personer som går på fas 3 i Göteborgs stad, får kommunen anordnarbidrag på 225 kronor per dag och deltagare. Bidragen gå till sådant som handledning, nätverksträffar och dylikt, förklarar Claes Henriksson, arbetsmarknadschef på Göteborgs stadskansli. Och en tusenlapp per deltagare och månad går tillbaka till själva arbetsplatsen, som själva får besluta om hur de pengarna ska användas.

Men det blir ändå ett rejält överskott. Sammanlagt drar kommunen in över sex miljoner kronor i månaden på fas 3, utan att behöva betala ut ett öre i lön.
– När det gäller fas 3 så har vi fått in mer pengar än vi använt på just den gruppen, säger Claes Henriksson.
Det som blir över satsas på andra arbetsmarknadsåtgärder.

Christer Frisk åker bort till Pingvinhuset i Slottsskogen, en trappa behöver sandas i det hala februariväglaget. Ola Antonsson kommer förbi och vevar ner rutan.
– Jag har frågat om inte jag kan få bli sån OSA:are men det får jag tydligen inte. Det här är ruskigt orättvist. Det är fel på hela systemet. Vitsen med åtgärder borde väl vara att det leder till jobb, men det gör det ju inte.
I september har han varit här i två år, vilket är satt som en gräns för placering i fas 3, då ska det utvärderas, är det meningen. Men sannolikt kommer han att erbjudas förlängd placering.
– För den stora majoriteten i fas 3 kommer det att bli så att det förlängs efter de två åren, säger Pasi Keskikastari, vid Arbetsförmedlingen.