Jag stryker under, viker hörn, sätter utropstecken och läser högt för omgivningen. Det var länge sen jag kände mig så upplyft av en så svidande samhällskritik som den som serveras av den nu döde universitetsläraren och berömde historikern Tony Judt.
Boken var från början ett föredrag i New York i oktober 2009 om välfärdssamhället och socialdemokratins framtid, som hölls med hjälp av en stor andningsapparat för ansiktet. Den blev hans politiska testamente och kallas redan ”årets mest diskuterade bok bland socialdemokrater.”

Under rubriker som ”vägledning för förvirrade, den värld vi förlorat, politikens olidliga lätthet och det som komma skall” utvecklar han det som även boken ”Jämlikhetsanden” (Wilkinson och Picket) lyfter: Att det ”är den växande ojämlikheten inom och mellan samhällen som ger upphov till så många sociala sjukdomar.” (s.185).
Han ger en skrämmande genomlysning av privatiseringens effekter, även under New Labour i Storbritannien. Det som tidigare var otänkbart, att riva upp, som välfärdsreformer och social trygghet, är nu rutin. Dagens socialdemokrater vet inte vad de står för och förmår inte ens vara stolta över det de faktiskt uträttat, anser han.

Judt diskuterar politikens möjligheter att rätta till det som blivit fel och ser där en bättre påläst, mer självsäker och ilsken, men samtidigt också mer bakåtblickande socialdemokrati som enda möjliga alternativet. En ”fruktans sociala demokrati”, eftersom vi lever i rädslans tidsålder: Men ”successiva förbättringar är det bästa vi kan hoppas på i denna problematiska situation och det är antagligen allt vi bör sträva efter. Andra har tillbringat de senaste tre årtiondena med att metodiskt riva upp och destabilisera. Det borde göra oss argare än vad vi är.”(s. 178)
Låter det uppgivet? Inget kan vara mer fel!

Boken skrevs som svar på de etiska och moraliska frågor som unga människor ställer utan att få hjälp med i möten med vuxna. Meningen med livet är inte att vara framgångsrik i affärer. Meningen är att komma bortom egennyttan och göra något för och tillsammans med andra. Ekonomin ska inte styra vårt sätt att tänka. Låt förvirringen föda en ny politisk ilska. Om inte vi engagerar oss kommer andra att göra det åt oss. Så talade Judt. Må hans tankar spridas till många.