Att Kommunal har en jordbrukspolitik är viktigt av flera orsaker, enligt förbundets tredje vice ordförande, Anders Bergström.
– Det är viktigt dels för de anställda i näringen, dels för de som jobbar med mat i kommuner och landsting och dels för Kommunal som konsumentorganisation, säger Anders Bergström.
Han är ansvarig för Kommunals jordbrukspolitik och debatterade den i går på förbundskontoret, med företrädare från EU-kommissionen i Sverige, Världsnaturfonden, SKL (Sveriges kommuner och landsting), SLA (Skogs- och lantarbetsgivareförbundet), Jordbruksverket, LRF (Lantbrukarnas riksförbund) och Svenskt sigill, som kvalitetsmärker svensk mat.

Just maten är en fråga som återkommer under debatten. En stor del av Kommunals medlemmar jobbar på något sätt med mat. Eva Nypelius från SKL:s styrelse tycker att kommunerna ska ställa högre krav på maten som serveras i offentlig sektor.
– Kommunerna har en viktig roll i att ställa krav på maten vid upphandlingar. Förut har priset varit avgörande för vilken mat som ska upphandlas, säger hon.
Hon vill också höja statusen och kompetensen i skolköken. Hur det ska gå till hann inte diskuteras, men Eva Nypelius hade ett konkret exempel, nämligen att kalla skolmatsalen för restaurang.

De olika parterna är överens om att jordbruket är en framtidsbransch eftersom befolkningen ökar och därmed efterfrågan på mat. De tycker att jordbruket bidrar till en levande landsbygd och att det ska vara attraktivt att bosätta sig på landet.
Katarina Novak som är vd för SLA säger att samtidigt som vi har hög arbetslöshet, så är det svårt att rekrytera svenskar till lantbruket. Därför behövs migrantarbetarna.

Anders Bergström, Kommunals jordbruksseminarie 101201.
Anders Bergström, förbundskassör, är ansvarig för Kommunals jordbrukspolitik.

Anders Bergström svarar att de många säsongsarbetena inom lant behöver utvecklas till helårsjobb.
– Det finns människor som vill ha jobben men de kan inte försörja sig på dem, säger Anders Bergström.
Katarina Novak håller med om att ”hela arbeten” kanske skulle göra det trendigare att jobba i lantbruket. Hon anser också att kollektivavtal är viktigt men inte oproblematiskt, att de behöver anpassas efter lantbrukarna.
– Vissa säger att vi vill inte ha kollektivavtal för vi har inte råd med det, säger hon.
Anders Bergström säger att kollektivavtal inte är något hinder för att anställa och att jordbruket ska kunna följa samma regler som andra näringar.
När det gäller arbetsvillkor uppmanar han också Svenskt sigill att ha sjysta arbetsvillkor med i sin märkning av livsmedel. Katarina Ahlmén från Sigill säger att det är något som de kan utveckla.