Mr. Nice är baserad på en bok av Mr Nice själv, eller Howard Marks som han egentligen heter.
Det är 60-tal på väg mot 70-tal och nörden Howard Marks från en byhåla i Wales kommer till universitetet Oxford. Snabbt förvandlas han till en skön, långhårig snubbe och faller pladask för marijuana.
Det börjar med ”oskyldig” 70-tals knarkromantik, men av en slump blir Howard en av tidernas mest kända knarksmugglare.

Howard Marks spelas av Rhys Ifans, känd som Hugh Grants sluskiga rumskompis i filmen Notting Hill, och han axlar rollen fantastiskt. Inte nog med det spelar Chloë Sevigny hans tjej. Vi har två eminenta skådisar men tyvärr får de endast gestalta sina karaktärer på ett ytligt plan. Det ges inget utrymme för komplexa personligheter, allt är rakt på, fart och fläkt.

Det stör dock inte filmupplevelsen nämnvärt och jag kan tycka att det är lite skönt att Bernard Rose valt att göra filmen just utan att problematisera eller moralisera kring ett kontroversiellt ämne. Det framgår ändå att hans fru och barn inte har det jätteroligt.
Det är Howard Marks egen berättelse och den känns trovärdig just för att man troligtvis inte skulle ha kunnat leva det här livet utan hans naivitet och okomplicerade livsinställning som filmen gestaltar väl. Historien är sorglig men filmen är lika rolig som ångestfylld.