Vårdpersonal och städare ofta sjuka

Det är i arbeten utan krav på yrkesutbildning som flest anställda far illa. Där är personalen sjukskriven i snitt 14 dagar per år, vilket innebär cirka en månads frånvaro eftersom de första två veckornas sjuklöneperiod inte är inräknad.

Rapporten, som kommer från Försäkringskassan bekräftar också andra redan kända samband. Kvinnor är mer sjuka än män och bland yrken där sjukfrånvaron är hög för både kvinnor och män dominerar tillverkningsindustrin. Tunga manuella jobb leder i högre grad till sjukskrivning.
– Det som överraskade mig var kanske att präster, behandlingsassistenter och speciallärare hamnade bland de tio värsta yrkena, även om vi visste att de har en tuff psykisk arbetsmiljö, säger rapportförfattaren Marie Mulder.

Bryter man ner statistiken på yrken, toppas sjuklistan av den något vaga kategorin ”övriga servicearbetare”, där kvinnorna har 25 sjukdagar per år i snitt och männen 15.
– Det omfattar exempelvis biltvättare, bilvårdare, garagearbetare, vagnsmörjare, säger Marie Mulder.

Bland kommunalarna hamnar städarna högst med 15 sjukdagar för kvinnor och 9 för män. De kvinnliga fordonsförarna, som omfattar buss, lastbil och taxi ligger på 16 dagar i snitt per år. Vård- och omsorgspersonalen, en grupp som omfattar en halv miljon anställda ligger på i snitt 13 dagar för kvinnor och 8 för män.
– Det är tre dagar mer än genomsnittet för alla anställda kvinnor på arbetsmarknaden så det är ganska mycket.

Anställda inom försvarsmakten tillhör en yrkesgrupp som har lägst sjukdagar per anställd och år, 4 för kvinnor och 2 för män. Men friskast är den lilla yrkesgruppen politiker och högre tjänstemän. I den gruppen är snittet en sjukdag per år för män och två sjukdagar för kvinnor.
Siffrorna redogör för antal ersatta sjukskrivningsdagar från Försäkringskassan.
I kommande studier kommer Försäkringskassan att granska hur olika sjukskrivningsdiagnoser varierar mellan anställda i olika yrken.