Jag hatar rent mjöl i påsen
Idag inleds Vänsterpartiets kongress i Gävle. Huvudsakligen är det valplattformen som ska behandlas och antas. En av frågorna handlar om personlig integritet, om rätten att få vara privat på nätet och på jobbet.
I Sverige har vi de senaste åren haft en stundtals het debatt om integritet med anledning av bland annat FRA-lagen. Men integriteten har naggats i kanten långt innan dess och Storebror har trängt sig på från olika håll.
Rossana Dinamarca bloggar vecka 18 på KA.
Igår läste jag Vi5 på Aftonbladets sista sida. Personerna fick svara på frågan om de tycker att övervakningskameror är kränkande. Innan jag börjar läsa svaren slog jag vad med mig själv om att minst ett av svaren skulle innehålla frasen: Har man rent mjöl i påsen så…
Jag vinner vadet när jag läser första svaret: Nej, har man rent mjöl i påsen har man inget att dölja.
Jag har inget att dölja, men likt förbannat skulle jag inte vilja ha folk som tittar på när jag sitter på toa och lägger stora A.
Kalla mig skadad om det är så att ni tycker att jag hela tiden återkommer till skolan, men där har övervakningskameror blivit all vanligare. Skälet till att dessa satts upp sägs vara för att minska skadegörelse och stölder och det har väl haft viss effekt.
Andra skäl som angetts har varit för att motverka kränkande behandling på rasterna.
Samtidigt har man dragit ner på eller helt tagit bort personal som skolvärdinnor, vaktmästare, skolbibliotekarier, mattanter m fl. Den minskade lärartätheten har också märkts av i korridorerna på rasterna, där de ofta lyser med sin frånvaro.
Det är något som har gått fel när vi ersätter människor med kameror. Det är ett sjukt samhälle vi vänjer våra barn vid.
