Prognoser om kommunernas och landstingens skattinkomster hänger intimt ihop med framtidssynen för jobben och lönerna i landet. Nästan alla ekonomer har haft stora prognosmissar under senare år, såväl Borg som SKL. I och med den ekonomiska krisen har prognoserna blivit mer osäkra.

Men kommuner och landsting som nu sätter igång med att göra budget för nästa år måste ha siffror på hur mycket de får in från skatten nästa år. Det är ju de inkomsterna som har störst betydelse för vad man har råd med för verksamheter. Hur många jobb man kan planera för.
Speciellt viktigt med en god skatteinkomstutveckling är det nästa år då finansminister Anders Borg minskar statsbidragen med 12 miljarder med motivering att skatteinkomsterna ökar med hela 3,3 procent.

SKL tror dock att utvecklingen på jobbfronten i Sverige inte blir så god som Borg spår. Därmed ökar kommunernas och landstingens inkomster långsammare än vad Borg tror.
– Regeringen räknar med en tidigare återhämtning än SKL gör. Detta är huvudförklaringen till att regeringens prognos visar ett skatteunderlag som är en procent större än förbundets prognos, skriver SKL i EkonomiNytt som landstingen får idag.
En procents skillnad motsvarar cirka 5 miljarder mindre inkomster för kommunerna och landstingen. Det är lönekostnaderna för cirka 10 000 kommunala jobb (KA:s kalkyl).
SKL räknar med att skatteinkomsterna nästa år ökar med 2,4 procent och lönerna med 2,3 procent (per timme).