”Befäl har ensam rätt att avskeda arbetare”
Inför 2010 års avtalsrörelse verkar det som om arbetsgivarna har läst Kommunalarbetaren för hundra år sedan. År 1910 skriver tidningen om hur arbetsgivare vill ha personliga anställningskontrakt istället för kollektivavtal och att de försöker förhindra fackliga stridsåtgärder.
Historien går igen. Men allt är inte som förr. När Kommunalarbetaren för hundra år sedan börjar sin utgivning är det ingen journalistisk produkt som kommunalarna får. Snarare är det ett slags nyhetsbrev som skrivs av Kommunals ledning. Ansvarig utgivare är förbundets ordförande Ludvig Nordgren.
Men där finns också likheter med dagens Kommunalarbetaren. Tidningens premiärnummer hösten 1910 rapporterar från Helsingborg där kommunalarbetare fått igenom kollektivavtal med cirka 6 procents löneförhöjning och slopande av personliga kontrakt.
Dessa kontrakt hade kommunalarbetarna tvingats skriva på för att få arbete efter storstrejken 1909. Kontrakten innebar att kommunalarbetarna tvingades acceptera samma lön och arbetstidsbestämmelser som 1907.
Kommunalarbetaren berättar i nr 1/1911 hur ett personligt anställningskontrakt ser ut för driftarbetare vid Stockholms Elektricitetsverk.
För övertidsarbete lämnas, om arbetsbefälet anser det lämpligt och möjligt, ersättning genom att ordinarie arbetstid under närmast följande dagar kortas med motsvarande tid.
Avlöningen utbetalas två gånger i månaden.
En del av månadslönen tvingas de anställda placera i en fond och de blir av med sina pengar om de avskedas eller strejkar eller på grund av facklig blockad eller bojkott vägrar utföra beordrat arbete. Pengarna skänks i så fall till Allmänna Barnhusinrättningen i Stockholm, som tar hand om föräldralösa barn.
När arbetaren fyller 50 år och har minst 10 års ”väl vitsordad anställning” så kan han få tillbaka sina pengar. Detsamma gäller den som går i pension eller som slutar sin anställning och då inte har blivit avskedad.
Någon lagstadgad semester finns inte. Om det är möjligt att klara verksamheten vid Elverket utan att anställa fler, så kan driftspersonal ”med väl vitsordad tjänstgöring” få semester med bibehållen lön. Hur lång semestern blir bestäms i så fall av arbetsledaren.
Alla fick fyra veckors semester 1963
Först 1938 infördes en lag om två veckors semester. År 1946 fick alla ungdomar under 18 år rätt till tre veckors semester, från 1951 kom detta att gälla alla anställda, 1963 infördes fyra veckor och 1978 fem veckors semester.
Ytterligare två semesterdagar infördes 1991. Dessa två dagar togs bort i ett sparpaket under krisåret 1994.