1 MOTION

När man anstränger sig använder kroppen energi, som bland annat finns lagrad i kroppens fett. En timmes promenad kan förbruka 350 kalorier (olika beroende på vad man väger och hur snabbt man går). Teoretiskt krävs det då cirka 20 sådana promenader för att gå ner ett kilo.
Men motion kan göra oss hungriga, så att vi äter mer. Det kan också bli så att man omedvetet minskar på annan aktivitet, till exempel tar bilen till jobbet eftersom man ”ändå har promenerat”.
Att enbart motionera är därför generellt ett mindre effektivt sätt att gå ned i vikt än att ändra på kosten. Men det är också individuellt: En del personer går snabbt ner i vikt när de börjar motionera.

2 LÄKEMEDEL

Överviktiga som tar läkemedel går ner några kilo mer än de som bara får råd om kost och motion.
Det finns olika typer av läkemedel mot fetma. Xenical och Alli gör att kroppen tar upp mindre fett från maten. Reductil gör att man känner sig mätt snabbare.
Båda har biverkningar, bland annat magbesvär. Båda kräver att man samtidigt lägger om kosten.
Xenical och Reductil är receptbelagda, Alli är receptfritt. I augusti kom det varningar om att Alli kan ge svåra leverskador, men sambandet är inte utrett. Läkemedelsverket avråder inte från användning.

3 BANTNINGSPILLER

Det finns en mängd olika medel för viktnedgång att köpa, i hälsokostaffärer och på Internet.
De påstås verka på olika sätt, bland annat genom att dämpa aptiten, öka förbränningen och minska kroppens fettupptag. Det finns sällan några hållbara bevis för att de fungerar.
En del medel som man kan köpa på Internet innehåller ämnen som är förbjudna i Sverige, och som kan ge allvarliga biverkningar.

4 OPERATION

Operationer som minskar utrymmet i magsäcken är den metod som ger störst viktnedgång. De som opererats har också lättare att behålla sin nya vikt än andra.
Alla operationer har vissa risk­er. Risken att dö vid operationen är liten, i Sverige 0,25 procent.
Andra risker är bland annat läckage i magsäcken och näringsbrist.
Vid svår fetma (BMI över 35) anses riskerna med operationen vara mindre än riskerna med övervikten.

5 TERAPI

Mat hör ihop med känslor – människor kan överäta av så olika anledning som att trösta sig själva eller bestraffa sig själva.
Behandling med kognitiv beteendeterapi kan vara en hjälp att bli medveten om sitt ätbeteende, och ändra på det. Bra i kombination med förändrad kost och motion.

6 VIKTVÄKTARNA ETC

Det kan vara lättare att gå ner i vikt om man regelbundet får råd och stöd. Flera företag erbjuder paket med en kombination av kostrådgivning, gruppmöten, motion, speciella menyer och måltidsersättningar, och mental träning.
En studie av Viktväktarna visar att deras program är mer framgångsrikt än vanlig kostrådgivning, för dem som är flitiga med att på gå mötena.

7 KOST

Färre kalorier: Det vanligaste sättet att minska vikten är genom att äta mindre, eller annorlunda. Man tillför kroppen mindre energi än vad man den gör av med, för att kroppen ska ta av den energi som finns lagrad i kroppsfettet. Energimängden mäts i dagligt tal i ”kalorier” (egentligen kilokalorier, förkortas kcal).
Det här kan göras på flera sätt:
– Byta ut bullar, chips och godis mot mat med mer näring och färre kalorier.
– Använda mindre fett och socker i matlagningen, och välja lågkalorialternativ som lättmjölk och lightläsk.
– Minska portionsstorlekarna. Med måltidsersättningar, som Nutrilett eller Allevo. De innehåller de näringsämnen kroppen behöver, men få kalorier. Man ersätter från ett mål om dagen till alla mål.
Om man lyckas hålla sig till detta brukar man gå ner i vikt, men det är lätt att gå upp igen om man återgår till att äta som vanligt.
Tänk på att det kan vara skadligt att äta väldigt lite under längre tid, även med måltidsersättningar.
Extrema lågkaloridieter kan rubba kroppens ämnesomsättning, orsaka näringsbrist och utlösa ätstörningar.
Kolhydrater, fett och protein: Det finns flera dieter som bygger på idén att kroppen reagerar olika på energi, beroende på om den kommer från kolhydrater, fett eller protein.
Atkins och LCHF är exempel på dieter som bygger på att man ska få stor del av sin energi från fett, och mycket liten del från kolhydrater.
Iso-dieten och South Beach rekommenderar förhållandevis mycket protein.
Svenska Livsmedelsverket förespråkar en större andel kolhydrater.
Debatten har varit het om vilken metod som är bäst. I början av året kom en stor studie som visar att det inte har någon betydelse var energin kommer ifrån – de som ingick i studien gick ner i genomsnitt lika mycket, oavsett metod. De var också ungefär lika nöjda med metoderna.
Specialdieter: Det finns en mängd dieter som sägs ”lura” kroppen att tappa vikt extra fort genom att äta viss mat, eller kombinera mat på speciella sätt. Grapefruktdieten, Popcorndieten och Champagnedieten är några exempel. De här dieterna fungerar egentligen på det klassiska sättet: Man äter färre kalorier och går därför ner i vikt. Detta gäller även dieter som lovar att man kan äta hur mycket som helst, bara man håller sig till vissa livsmedel: I praktiken leder de till att man äter mindre.
Den här typen av dieter brukar man snabbt tröttna på. Dessutom finns det alltid en risk för näringsbrist om man äter väldigt ensidigt.

8 SJUKVÅRDEN

Sjukvården kan hjälpa till med viktnedgång, ibland på vårdcentralen och ibland vid speciella överviktsenheter på sjukhus. Olika metoder används var för sig eller i kombination, som kostrådgivning, gruppsamtal, terapi och operation. Man ska börja med att ta kontakt med sin vård­central/husläkare.

Operation bäst mot viktökning

Det är svårt att forska om behandlingar mot övervikt, bland annat för att försökspersoner hoppar av eller inte följer dieten som de ska. Att det inte finns bevis för en metod behöver inte betyda att den är dålig, bara att det inte går att bevisa att den är bra.
Det svåraste brukar inte vara att gå ner i vikt, utan att hålla den nya vikten efteråt. Den enda metod som är bevisat effektiv mot viktökning är operation.