Köpstarka kommunalare klarar krisen
Noll kronor bjudet. Arbetsgivarna inom privat vård och industri har visat korten inför nästa års avtalsrörelse. Medan bonuskarusellen börjat snurra igen och aktiekurserna ånyo rusar i höjden ska det svida i skinnet på dem som drabbas värst av krisen -- LO-medlemmarna. Men kloka kommunala arbetsgivare vet bättre än att apa efter privata extremister.
Just nu hålls kapitalismen vid liv genom att västvärldens regeringar pumpar in enorma summor. Krisen finns kvar och arbetslösheten fortsätter att öka, inte minst i kommuner och landsting. De pengar regeringen slängde in i sista stund använder kommunerna till att minska budgetunderskott, inte för att rädda jobb och välfärd. Neddragningarna inom barnomsorg, äldreomsorg och skola lär fortsätta, enligt Kommunals förtroendevalda i landet.
Och finansminister Borg (M) räknar i budgeten inte med några nya bidrag till kommuner och landsting. För 2011 väntar neddragningar, oavsett kris, om alliansen återväljs. Så vad talar då för att just kommunalarna ska ha bra lönelyft i den avtalsrörelse som väntar nästa år? En hel del.
Kommunalarna är fortfarande en lönediskriminerad grupp, genom sin stora andel kvinnor. Skillnaderna mellan kvinnor och män 2008 var, enligt Medlingsinstitutet, 15,8 procent. Med hänsyn till exempelvis olika yrken, utbildning och arbetstid är skillnaden 6,6 procent, framhåller institutet, vars slutsatser fått befogade protester från Kommunals avtalsansvarige Håkan Pettersson och ordförande Ylva Thörn. Det är ju det som är grejen!
Kvinnors och mäns kunskaper värderas olika. Lön sätts efter kön. Kommunalare tjänar fortfarande bara 87 procent av vad en verkstadsarbetare gör och förbundet kräver därför fortsatta satsningar på jämställdhetspotter. (Som självfallet även ska användas för branschens lågavlönade män!) Dessa så kallade kvinnopotter har varit omstridda inom LO, men har haft effekt. Sedan 2007 har kvinnodominerade yrken (med potterna) fått 13,8 procent i löneökning, jämfört med mansdominerades ökning på 12,3 procent.
Samma tendens visar LO:s lönerapport. Gapet till verkstadsarbetarna har också minskat, om än bara med 100 kronor i månaden. Så behoven av jämställdhetssatsningar för lågavlönade kvinnodominerade branscher finns kvar. Samtidigt ska även hantverkare och tekniker inom kommunals områden avlönas i klass med sina yrkeskamrater i privata sektorn. Utan lönelyft lägre skatteintäkter, färre jobb ger högre kostnader för socialbidrag. Noll kronor i lönekuvertet ger inte de ekonomiska hjulen någon skjuts. Köpstarka kommunalare klarar krisen bättre. Kloka arbetsgivare inser detta.
