Christina Tillö har ägnat många semesterdagar åt grottkrypning de senaste fyrtio åren. En stor del av lockelsen ligger i att få upptäcka något nytt. Hon är inte rädd för att ge sig in i trånga grottgångar där ingen varit förut.
– Det är det som är det häft-
iga! Det är det man helst vill, vara där ingen annan varit. Vad kommer sen, vad är bakom nästa krök, är det en stor sal eller måste jag krypa baklänges tillbaka? Att upptäcka är en av drivkraft­erna, säger Christina.

Men visst har också hon varit rädd några gånger.
– När det varit väldigt trånga passager och man har fastnat. Då har jag tänkt ”åh, jag kommer inte loss”.
Då får man andas lugnt, vila ett tag, sen försöka ändra kroppens position, till exempel dra tillbaka ena armen, så man kan ta sig vidare. Rädslan försvinner när man lyckats ta sig loss några gånger, berättar Christina.
Det kallas att ”grotta” när man ger sig in i grottor bara för nöjes skull. I Sverige är det en aktivitet som till stor del innebär att man måste krypa. I andra länder finns jättelika grottor där man kan gå upprätt i flera kilometer, det finns inte här.

Men om man klarar och vågar ge sig in i trånga gångar, finns det mycket att upptäcka. Skönheten i droppstenar, genomskinliga kalkdraperier och andra geologiska formationer. Ficklampans spel över fuktdropparna på berg­arter i olika färger. Och den unika upplevelsen av totalt mörk­er och total tystnad.
Christina har varit fascinerad av grottor sen hon var liten. I Fem-böckerna fanns det ofta någon grotta eller tunnel med.
– Alla barn tycker väl att det är spännande med grottor! säger Christina.
Det gör grottning till en alldeles utmärkt familjeaktivitet. Christinas barn har följt med sedan de var små.
– Det är en rolig syssla som man kan göra tillsammans även med barn i tonåren, eftersom det är spännande, tipsar Christina.

Christina är med i Sveriges Speleo­logförbund. Deras träffar hålls nära grottor i Sverige och andra länder. Medlemmarna i föreningen är i alla åldrar och har alla möjliga olika yrken.
– Och om man reser utomlands kan man ta kontakt med en grottklubb i närheten och kanske hänga med på en tur till någon grotta.
Favoritgrottan i Sverige är Korallgrottan i Jämtland, Sveriges längsta grotta.
– Den är stor, man kan hålla på hur länge som helst. Det finns alltid nya ställen där ingen har varit förut, säger Christina Tillö.

ID: Christina Tillö

Yrke: Barnskötare. Ålder: 58 år. Bor: Hagsätra i södra Stockholm. Familj: Sambo och två vuxna barn. Husdjur: Land-sköldpadda.

Så börjar du grotta

Guidad tur. Finns i många grottor, bland annat Korallgrottan, Kåppasjokkgrottan och Lummelunda­grottan. En guide visar vägen, all utrustning som behövs ingår i priset.
Med grottklubben. Sveriges Speleologförbund och lokala grottklubbar ordnar turer till olika grottor.
(Spilia på grekiska betyder grotta).

Christinas tips

1) På egen hand. Du behöver en hjälm, till exempel en skridskohjälm eller en bygghjälm, och ficklampor, gärna pannlampor.
2) Varma, oömma kläder och knäskydd är bra att ha.
3) Det kan finnas kartor över grottan, fråga din lokala grottklubb eller turistinformation.
4) Gå inte in i ensam. Lämna färdmeddelande, så att andra vet var ni är. En trasig ficklampa eller en stukad fot kan göra det svårt att ta sig ut.
5) Håll reda på vägen, se till att du hela tiden vet hur du ska hitta tillbaka. Ett långt snöre kan vara bra att markera vägen med.
6) Var rädd om grottan! Rör inte droppstenar och andra geologiska formationer, det tar tusentals år för dem att bildas.