Plötsligt slutade kommunen ringa

Hon hade bara en dag kvar för att få fast jobb.
Veronica jobbade som vikarie inom barnomsorgen i Ronneby kommun i tre år. Hennes vikariat gick ut i december 2007.

Från den första januari 2008 började den nya lagregeln gälla som säger att den som vikarierar mer än två år inom en fem­årsperiod hos samma arbets­givare har rätt till fast anställning.
Veronica behövde därför bara en dags vikariat under 2008 för att hon skulle få fast jobb.
Men då tystnade telefonen. Ronneby kommun slutade ringa henne för att fråga om hon kunde hoppa in där det fattades barnskötare.
– De ringde faktiskt två gånger under våren 2008 och frågade om jag kunde hoppa in som vikarie. Jag var ärlig och dum nog att säga att då måste ni ge mig fast jobb. Och då tackade de nej på grund av det anställningstopp som råder i kommunen, berättar Veronica.
När de slutade ringa från barnomsorgen sökte hon arbete som personlig assistent i kommunen.
Men det blev nej på grund av hennes las-dagar.

Hon fick inte chansen till nytt jobb i kommunen förrän i februari i år då alla hennes las-dagar försvunnit.
– Visst är det skönt att få jobba igen. Jag har inte mått bra av att inte få jobba en enda dag under 2008. Jag har ringt Kom­munal men de svarade mig att de inte kan göra något för att tvinga kommunen att anställa mig.
Juristen Anette Olofsson vid LO-TCO Rättsskydd håller med om att det inte finns möjlighet att tvinga en arbetsgivare att erbjuda nya vikariat för att någon ska komma över tvåårsgränsen för att få rätt till fast jobb.
– Motsvarande problem fanns innan 2008, då tidsgränsen för fast jobb var tre år. Det som nu har hänt är att vikarier hamnar ute i kylan ett år tidigare.

Kommunalarbetarens rundringning visar att flera sektioner tycker att kommunerna följer och respekterar tvåårsregeln som omvandlar vikariat till fasta jobb.
Men det finns exempel där kommuner, som Ronneby, inte ger nya vikariat till personer som börjar närma sig den magiska gränsen för att få fast jobb.
Eller så anställs vikarierna för att omedelbart bli uppsagda på grund av arbetsbrist därför att kommunen anser att den har för mycket personal.
Det har bland annat drabbat Julia, vi kan kalla henne så därför att hon vill vara anonym av rädsla för att det kan bli svårt att få nytt jobb om hon träder fram och berättar om sina erfarenheter.
– Jag arbetade som barnskötare i Luleå. Kommunen vill göra sig av med alla barnskötare och bara ha förskollärare inom barn-omsorgen. När jag anställdes tack vare lagregeln blev jag omedelbart uppsagd. Jag får inte ens vikariera. Kommunen tar bara in förskollärare även på vikariat för barnskötare.
Magnus Jonsson, ordförande för Kommunal Gotland, berättar att i hans kommun ställer arbetsgivaren kravet att vikarier som vill fortsätta arbeta måste byta anställningsform till ”allmän visstidsanställning”.
– Vi har flera exempel där våra medlemmar har råkat ut för detta, säger han.

Den borgerliga regeringen och majoriteten i riksdagen har bestämt att ha två tvåårsgränser för rätt till fast jobb, en för vikariat och en för allmän visstidsanställning. Anette Olofsson är mycket kritisk till att det fungerar så.
– Det var detta vi varnade för. Att arbetsgivare ska kunna varva olika tillfälliga anställningar för att slippa anställa. Det hade varit bättre att räkna samman alla tillfälliga anställningar, oavsett anställningsform, under två år.

Detta krävde också LO, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.
– Men vi får anta att regeringen vill att det ska fungera som det nu gör, eftersom den inte gick med på att räkna samman tiden för de tillfälliga anställningarna, säger Anette Olofsson.
Hon säger att de ärenden LO-TCO Rättsskydd fått med anledning av las-regeln handlar om sysselsättningsgrad.
– Den sysselsättningsgrad du har som vikarie bestämmer vilken sysselsättningsgrad du får som fast anställd. Det händer därför att arbetsgivaren kort innan tidsgränsen för fast jobb sänker sysselsättningsgraden för ett vikariat.
Veronica hoppas att facket bättre ska kunna hindra arbetsgivarens möjlighet att komma undan eller kringgå lagregeln om rätt till fast jobb.
– Annars förstår jag inte varför las-dagarna ska finnas, säger hon.

2 TYCKER:

”De blev tillsagda att inte ringa mig”
Maria Stephan, 48, elevassistent, Karlshamn:
– Jag hade ett halvår kvar innan jag skulle få fast tjänst. Då blev de tillsagda på jobbet att inte ringa mig. Av en arbetskamrat fick jag höra att chefen sagt att jag fick fortsätta arbeta om jag frivilligt avstod från las-rätten. Men chefen tog tillbaka detta när hon insåg att det inte går att göra så.
– Nu utbildar jag mig till socialpedagog. Som ett led i utbildningen har jag bett om en praktikplats på min förra arbetsplats som elevassistent. Detta är inte las-grundande. Jag får ingen lön, men aktivitetsstöd som motsvarar a-kasseersättningen.

”Jag känner mig utnyttjad”
Anna, 59, vikarie inom kök, städ och barnomsorg, Dalarna:
– Jag vill vara anonym. I min ålder får man inget nytt jobb om man kritiserar sin arbetsgivare i tidningen.
– Tidigare jobbade jag i handeln. Sedan 2006 har jag varit timvikarie i kommunen. En dag slutade mina chefer att ringa och erbjuda mig vikariat. Jag har frågat om det beror på las. De har svarat att det är så. Enligt mina beräkningar har jag tillräckligt antal dagar för att kunna kräva fast tjänst, vilket kommunen nekar till. Jag har bett Kommunal om hjälp. Kommunen ska inrätta en personalpool till sommaren. Jag hoppas få en tjänst i den.
– Ingen har klagat på mitt arbete. Jag känner mig utnyttjad när allt plötsligt tar slut och jag inte längre är önskvärd som vikarie.
(OBS! Anna heter egentligen något annat.)