”Det här jobbet vill jag fortsätta med”
Även barnskötare som jobbat många år går i ovishet på Gotland.
-- Det här jobbet vill jag fortsätta med, det jag kan bäst. Ska jag inte få det! undrar barnskötare Tina Hallin.
Redan innan anställda får gå, märker man på förskolan Glasmästaren av de kärvare tiderna. Stopp för sjukvikarier, stopp för inköp… ja, stopp för det mesta.
– Blir vi, eller våra barn, sjuka finns inga vikarier att ta in då. Då går man hit ändå. I slutändan kommer många av oss att gå in i väggen, säger Tina Hallin.
Hon är fast anställd i kommunen och vikarierar sedan flera år på en barnskötartjänst. Men det har varit tal om att den ska konverteras till förskollärartjänst.
För flera år sedan fick 30 barnskötare i kommunen vidareutbilda sig till förskollärare. Senare fick Tina Hallin också en förfrågan. Visserligen bara en kortare utbildning som bara gäller på Gotland. Men ändå, visst ville hon det.
– De prickade av vilka som ville. Men sedan fanns ändå inga pengar.
Hon vet inte om hon får behålla jobbet:
– Jag har varit anställd i sex och ett halvt år. Det kan man kanske tycka är ganska lång tid, men många har jobbat längre.
|
|
Barnskötaren Helena Lind på Forellen, som har jobbat i tjugo år, kommer ihåg hur man på 90-talet tryckte in allt fler barn i grupperna. Och hur öronmärkta ”Hallengren-pengar” från staten för några år sedan kändes som ett litet lyft. De stoppade personalminskningar som var på gång:
– Nu är vi tillbaka igen. Folk går redan på knäna, det är ju inte så att det är gott om personal och lite barn, det är tvärt om, säger hon. Jag vet inte hur de har tänkt att det ska fungera.
Hon tycker att det är en sak att kommunen vill ha fler förskollärare. Men man måste ju också ta tillvara den kompetens som finns hos alla erfarna barnskötare, tycker hon:
– Nu handlar det bara om pengar. Men det är ju inte bara att kasta ut folk, nya jobb växer inte på träd.
Arbetskamraten Veronica Andersson har tappat sugen och ser sin framtid utanför förskolan, och helst utanför kommunen.
– Det har varit ovisst så länge. Har man hus och familj vill man ha något mer säkert, säger hon.
Efter att ha vikarierat länge trodde hon att ett fast jobb var nära enligt LAS-reglerna. Ett skäl till att hon skaffade barn. Men nu har hon bara visstidsanställning månad för månad.
– Och hade jag fått fast jobb för ett år sedan, som jag då trodde, hade jag väl fått gå nu när kommunen säger upp.
