Den moderatstyrda regeringen kommer inom kort att lägga ett lagförslag som kraftigt försämrar strandskyddet i landet, ökar byggandet vid landets stränder och hotar allemansrätten och många rödlistade arter som är bundna till strandmiljöerna.
Miljöminister Andreas Carlgren sviker det löfte han gett till media samt sex stora miljö- och friluftslivsorganisationer, som tillsammans representerar två miljoner medlemmar. Carlgren lovade att strandskyddet skulle skärpas i de områden där exploateringstrycket är som högst.

Det slutliga lagförslaget är nu förhandlat mellan de fyra regeringspartierna och regeringen lämnar det inom kort till lagrådet för granskning.
Lagförslaget skärper inte strandskyddet i områden där allemansrätten och naturen hotas; det ger istället nya möjligheter till undantag (dispens) från strandskyddet!
Strandskyddet infördes på 1950-talet och innebär att det krävs dispens för att bygga mindre än 100 meter från vatten. Syftet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtliv. Genom strandskyddet har många attraktiva strandområden kunnat hållas fria från privat exploatering och bevarats tillgängliga för allmänheten. Lagstiftningen – senast 1998 års miljöbalk – innehåller starka restriktioner mot bebyggelse.

Strandskyddet är en grundläggande del av allemansrätten och svensk naturvård och har dessutom haft den positiva bieffekten att vi idag står bättre rustade i Sverige mot klimatförändringar, eftersom vi har färre byggnader, anläggningar och vägar i strandzonen.

Men de senaste åren har vi sett en försvagning av strandskyddet i Sverige. Antalet dispenser (undantag) har ökat kraftigt, och uppgår nu till ca 5 000 om året.
Enligt en utvärdering av Naturvårdsverket (2002:5185) framstår bara 32 procent av dispenserna som lagliga.

Ett av borgarnas tydligaste vallöften inför valet 2006 var att de skulle minska utanförskapet. Den moderatstyrda borgerliga regeringen säger sig försöka infria detta genom att:
– verka för betydligt fler privata strandtomter
– sälja ut svenska folkets gemensamma tillgångar till privat ägande; bolag, allmännyttan, skolor, vård och omsorg
– sänka skatter för dem som redan har mest
– jaga bort och tränga ut människor från a-kassan
– rent bokstavligt talat jaga livet ur sjuka och lyfta bort rehabiliteringsansvar från arbetsgivare och istället lägga hela ansvaret på den som har blivit sjuk eller fått en nedsatt arbetsförmåga
– attackera den svenska modellen och kollektivavtalen genom att försöka försvaga svensk fackföreningsrörelse

Det går att fortsätta länge; det finns ju många exempel på att högerpolitik delar upp samhället och ökar klyftorna.
Men vad ska vi säga till våra barn och barnbarn om vi i framtiden inte längre får röra oss längs de strandremsor eller de skärgårdsklippor som vi har rätt till idag? Hur kommer det att kännas och vad gör vi när vi står där på sandstranden, med picknickkorg och solparasoll eller fiskeutrustning, och stoppas av skylten med ordet PRIVAT skrivet i fetstil?
Vad kommer du att säga? Att vi lät dem hålla på – för att de sa att de skulle minska utanförskapet?
Ta fighten för strandskyddet; en grundläggande del av allemansrätten och svensk naturvård!
 
Daniel Larson
Kommunal sektion 22, Lidingö