Åttakampen som bara chefen kan vinna
JämO:s arbetsvärderingsmetod Lönelots gynnar vårdfolket framför andra kommunalare främst genom grenen "sociala färdigheter". Därmed passerar vårdbiträdet anläggningsarbetaren. Men chefen drar ifrån stort.
Kommunalarbetaren har tidigare avslöjat att arbetsvärderingarna till 95 procent bara bekräftar gamla löneskillnader i kommunerna.
Vi tittar nu närmare på de sista 5 procenten: Varför arbetsvärderingarnas resultat skiljer sig något från rådande lönesättning.
Det behövs många olika arbetsinsatser från kommunalare för att vård och omsorg ska fungera. Inte bara vårdfolkets. Utan fungerande städning, matlagning, vatten- och avlopp fungerar inget.
Varför värderas då kommunalarnas jobb inom vård och omsorg snäppet högre än andra kommunalares när kommunerna använder JämO:s metod Lönelots? Hur fungerar den i praktiken?
Kommunerna Gnesta och Essunga använder Lönelots på ett typiskt sätt. De kommer fram till resultat som i mångt och mycket liknar genomsnittet i landets kommuner.
Vi har studerat varför resultaten blev som de blev.
JämO:s arbetsvärdering kan ses som en åttakamp. Precis som i friidrottens vid sju eller tiokamp spelar valet av grenar stor roll för vilka som har chans att vinna.
En stor skillnad är att arbetsvärdering rakt igenom är en ”bedömningssport”, som gymnastik, konståkning eller brottning. Domarnas värderingar avgör.
Domarna kan vara chefer, personaladministratörer, fackliga representanter för yrkesgrupper. Till skillnad från idrotten har de jobb som ingår i värderingarna.
Nedan går vi igenom poängsättningen i Gnesta/ Essunga, gren för gren, och visar varför vissa blir vinnare och andra förlorare i den interna Kommunalmatchen. Som jämförelse finns en toppchef med.
Gren 1: Utbildning
Här finns flest poäng att plocka. Hur lång tid tar det att erhålla nödvändig kunskap: utbildning, yrkeserfarenhet, upplärning och fortbildning? Det bedömer arbetsvärderarna. Undersköterska, kokerskan och barnskötaren får topppoängen i Kommunalgruppen: 9 poäng. Men det är mindre än hälften av vad chefen får.
Undersköterska |
9p |
Kokerska |
9p |
Barnskötare |
9p |
Vårdbiträde |
5p |
Anläggningsarbetare |
7p |
Städare |
5p |
Äldreomsorgschef |
20p |
Gren 2: Fysiska förhållanden
Enda grenen där kommunalarna får mer än chefen. En av de grenarna som inte ger så mycket poäng för någon i kommunen. Man bedömer jobbets fysiska ansträngning, risk för att skadas och även ar-betstakt.
Alla kommunalare får mellan 3 och 4 poäng. Kokerskan tar totalt en knapp ledning.
Undersköterska |
3p |
Kokerska |
4p |
Barnskötare |
3p |
Vårdbiträde |
4p |
Anläggningsarbetare |
3p |
Städare |
4p |
Äldreomsorgschef |
1p |
Gren 3: Psykiska förhållanden.
Grenen ger lite mer poäng än föregående, fysiska. Här värdesätts: koncentration, enformighet, tillgänglighet, påfrestande relationer och stress. Undersköterska och vårdbiträdet ges mest poäng: 5 poäng. Anläggningsarbetarens och städarens arbeten anses inte vara speciellt stressigt eller påfrestande: 2 poäng
Undersköterska |
5p |
Kokerska |
3p |
Barnskötare |
4p |
Vårdbiträde |
5p |
Anläggningsarbetare |
2p |
Städare |
2p |
Äldreomsorgschef |
6p |
Gren 4: Problemlösningsförmåga
Grenen ger lite mer poäng än den föregående.Städning och anläggningsarbete anses inte ställa så stora krav på problemlösningsförmåga: 3-4 p. Kraven på undersköterska, vårdbiträdet, kokerskan och barnskötaren bedöms som medelstora: 7 p. Äldreomsorgschefen får nästan dubbelt.
Undersköterska |
7p |
Kokerska |
7p |
Barnskötare |
7p |
Vårdbiträde |
7p |
Anläggnings-arbetare |
4p |
Städare |
3p |
Äldreomsorgschef |
13p |
Gren 5: Ansvar förmateriella resurser och information
Får man inte poäng för materiella saker kan man få det för informationshantering. Alla utom anläggningsarbetaren och kokerskan får 2 poäng. Mer än normal aktsamhet med begränsade ekonomiska värden anses det inte krävas. Anläggningsarbetaren får 6 poäng, lika mycket som äldreomsorgschefen.
Undersköterska |
2p |
Kokerska |
4p |
Barnskötare |
2p |
Vårdbiträde |
2p |
Anläggningsarbetare |
6p |
Städare |
2p |
Äldreomsorgschef |
6p |
Gren 6: Ansvar för människor
Här ska man värdera vilket ansvar man har för andras hälsa, utveckling och välbefinnande. Här ingår även ”myndighetsutövning” det vill säga att fatta beslut som påverkar innevånarna. Grenens utformning passar vårdfolket och arbetsledare. Undersköterska och vårdbiträdet får 7 respektive 6 poäng. Chefen får nästan dubbelt upp.
Undersköterska |
7p |
Kokerska |
4p |
Barnskötare |
5p |
Vårdbiträde |
6p |
Anläggnings-arbetare |
2p |
Städare |
2p |
Äldreomsorgschef |
11p |
Gren 7: Ansvar för planering, utveckling, resultat, arbetsledning
Samtliga kommunalare utom kokerskan anses ha ganska litet sådant ansvar. Kokerskan får 6 poäng, vilket kan jämföras med äldreomsorgschefens 12.
Undersköterska |
4p |
Kokerska |
6p |
Barnskötare |
4p |
Vårdbiträde |
3p |
Anläggnings-arbetare |
4p |
Städare |
3p |
Äldreomsorgschef |
12p |
Gren 8: Sociala färdigheter
Enligt JämO handlar det om samarbete med andra människor. Vidare ingår service av olika slag till kunder, uppdragsgivare och allmänhet. Grenen ger vårdens anställda ett försprång framför andra kommunalare. Anläggningsarbetaren, städaren eller kokerskan anses inte behöva ha så mycket sociala färdigheter, bara 3 p.
Undersköterska |
9p |
Kokerska |
4p |
Barnskötare |
7p |
Vårdbiträde |
7p |
Anläggnings-arbetare |
3p |
Städare |
3p |
Äldreomsorgschef |
13p |
Totalt resultat
Undersköterska |
37p |
Kokerska |
37p |
Barnskötare |
34p |
Vårdbiträde |
32p |
Anläggningsarbetare |
28p |
Städare |
21p |
Äldreomsorgschef |
80p |