När filmaren, konstnären, med mera, Carl-Johan De Geer skriver självbiografi blir det lite annorlunda. Berättarglädjen sprudlar och han fullkomligt bubblar av saker han vill passa på att få ur sig när han nu ändå skriver det här. Han gör, tvärt emot vad hans svensklärare i skolan lärde honom, utvikningarna till en konst.
Det är ett brokigt liv och en rörig uppväxt han beskriver. Man skrattar, ler igenkännande, ryser och blir ledsen om vartannat.
Rekommenderas även för dem som inte är jätteintresserade av De Geer. För att det är rolig läsning.
