Teknikföretagen, industriföretagens organisation, brukar passa på att sticka ut hakan under Almedalsveckan. För två år sedan krävde de ändrade konfliktregler.
Förra året föreslog de öppningsklausuler i kollektivavtalen med möjlighet för arbetsgivare och klubbar eller anställda att komma överens om sämre villkor än vad avtalet reglerar.

I år ordnade de ett seminarium om lagstiftad minimilön. Chefsjuristen Anders Weihe presenterade en rapport där han beskriver hur den svenska kollektivavtalsmodellen strider mot EG–rätten efter Lavaldomen. (Den domen handlar om Byggnads blockad av ett skolbygge i Vaxholm där arbetsgivaren vägrade att skriva på svenskt kollektivavtal för de inhyrda lettiska byggnadsarbetarna. EG–domstolen slog fast att Byggnads blockad inte var tillåten).
Enligt Teknikföretagens tolkning av domen måste lägstalönen enligt avtal vara tydlig och inte möjlig att förhandla om. Kollektivavtal är till skillnad från lag inte tvingande. Alla företag har inte kollektivavtal.
Men enligt EG–rätten är varje land skyldigt att se till att utländsk arbetskraft i landet får minst minimilön.

Men det finns också ett annat skäl till att Teknikföretagen vill ha lagstiftad minimilön.
– De fackliga organisationerna har efter Laval–domen sagt att minimilönerna enligt avtal måste höjas kraftigt för att förhindra att utländsk arbetskraft kommer hit och dumpar lönerna. Då är det bättre att minimilönen bestäms enligt lag för då blir den inte lika hög, säger Anders Weihe.
Enligt Teknikföretagen vore det lämpligt med en minimilön som är hälften av genomsnittslönen i landet. Och den genomsnittslönen skulle gälla i alla branscher, privata och offentliga.
– Med dagens genomsnittslön i Sverige skulle i så fall minimilönen bli runt 80–90 kronor i timmen, säger Karl Olof Stenqvist, vice vd inom Teknikföretagen.

Men LO säger blankt nej till Teknikföretagens förslag. Facken vill att alla löner ska bestämmas i kollektivavtal.
Erland Olauson, LO:s förre avtalssekreterare, är nu LO:s ansvarige i förhandlingarna med arbetsgivarna om ett nytt huvudavtal om spelreglerna på arbetsmarknaden.
Han sa vid seminariet att det inte blir något huvudavtal om arbetsgivarna driver kravet om lagstiftad minimilön.
– Det kommer aldrig de 15 fackförbunden i LO att gå med på.
Erland Olauson misstänker att det finns ett annat motiv till att teknikföretagen nu driver frågan om lagstiftad minimilön, och det är skrämma fackförbunden att inte så hårt driva kravet om höjda minimilöner i nästa avtalsrörelse.
Anders Weihe förnekar inte detta.
– Vi har varit öppna med att vi är oroliga över att fackförbunden nästa gång kommer att driva höjda minimilöner till följd av Lavaldomen.

En av åhörarna vid seminariet var Medlingsinstitutets generaldirektör Claes Stråth. Han är även utsedd av regeringen att utreda om det krävs ändring i svensk arbetsmarknadslagstiftning till följd av Lavaldomen.
Han kommentar till Teknikföretagens förslag är att detta inte finns med i direktiven till utredningen.
– Men jag ska göra utredningen i nära samarbete med parterna. Om då arbetsgivarna bestämt vill att vi ska titta på möjligheten att bestämma minimilöner på annat sätt än genom kollektivavtal vore det märkligt om jag sa nej till det. Men troligen skulle min slutsats bli att arbetsgivarnas förslag inte är möjligt att införa eftersom LO inte ställer upp på det. Men jag ska inte föregripa utredningen.
Enligt Claes Stråth har arbetsgivarna ännu inte krävt att lagstiftad minimilön ska utredas.
– Jag har bara fått rapport om frågan diskuteras inom Svenskt Näringsliv, säger han.