Inkomstklyftorna ökar i Sverige. Swedbank presenterade en rapport i Almedalen som visar (liksom en rapport från Arbetarrörelsens ekonomiska råd som kom för ett par veckor sedan) att inkomstfördelningen blivit ojämnare sedan 1970-80-talen. Det beror på att de bäst betalda ökat sina inkomster och att de som är sämst betalda halkar efter.
Inkomstklyftorna ökade mest under åren 1995-2000, också jämfört med andra länder. En period då Sverige styrdes av socialdemokraterna.

När resultaten presenterades fanns socialdemokraternas Sven-Erik Österberg på plats:
– Jag är missnöjd med det. Det är inget jag är stolt över. Delvis var det ett internationellt fenomen, men lönesystemet som parterna kommit överens om har bidragit, med en mer individuell lönesättning där den som är stark kan ta för sig mer än den som är svag. Sen får man inte glömma massarbetslösheten under 1990-talet. Politiken har inte orkat lyfta in dem tillbaka till arbetsmarknaden, och där får man rannsaka sig själv.

Att skapa möjligheter för människor att få ett första jobb, att komma in på arbetsmarknaden är en otroligt viktig del för politiken, menade moderaternas partisekreterare Per Schlingmann. Frågan är hur människor med gymnasieutbildning eller kanske bara grundskola kommer in på en arbetsmarknad där allt fler arbetsgivare efterfrågar högskoleutbildning.
– Vi måste se en tjänstesektor som kan ge jobb till de grupperna. Den blir ett bräckjärn in på arbetsmarknaden. Nyckeln är tjänstesektorn och den offentliga sektorn, säger Per Schlingmann.
Moderaternas partisekreterare menade också att man måste ta det jobb man får, oavsett om det inte 100-procent svarar mot den utbildning man har eller mot de intressen man har.

Socialdemokraternas Sven-Erik Österberg höll delvis med:
– Det är jobb som gäller, jag har ingen annan uppfattning. Men man måste har rätt till ett värdigt liv och en hygglig ersättningsnivå även om man inte har ett jobb eller om man blir sjuk.
Per Schlingmann pekade ut att en av politikens viktigaste uppgifter är att bryta att barn ”ärver” social hemvist och förmåga att klara sig i samhället från sina föräldrar.
Många av dem som idag får socialbidrag själva växte upp i familjer som var beroende av bidrag och risken är stor att deras barn riskerar att göra detsamma.
– Det är en av politikens viktigaste uppgifter och där kommer förskolan och skolan att spela en otroligt central roll i framtiden. Förskolan kommer att spela en väsentligt viktigare roll och där har vi ambitionen att göra väldigt mycket med ett ökat pedagogiskt inslag och se vilken utbildningskompetens de har som finns där, säger moderaternas partisekreterare Per Schlingmann.
Betyder det att alla ska vara utbildade förskollärare?
– Inte alla, men den signal vi har fått från många förskolor är att man vill se fler förskollärare.
Sven-Erik Österberg menade att regeringens förändringar av arbetslöshetsförsäkring och sjukförsäkring håller på att skapa en ny underklass i samhället där snarare allt fler blir beroende av bidrag.
– Socialbidragen har ökat i hälften av landets kommuner och det kommer väl troligtvis att öka.