Tack till er som har kommenterat mina inlägg och även tack till er som har kommenterat i min egen blogg – carolinelanden.blogg.se.
Det känns alltid lite extra i hjärtat när folk blir berörda av det man skriver. Då är väl nästa steg att få sommarprata då!

Tänk, det har varit min dröm sen jag var tio år. Jag tror jag hade gjort det så jädrans bra! Oj, får man skriva så förresten?
Sen är det ju lite fult i det här landet att tro på sig själv och säga att man är duktig. Jag är ju tyvärr en sån människa som har väldigt svårt att ta åt mig positiv kritik. Men jag jobbar på den biten.
Om dom som bestämmer vilka som skall sommarprata så väljer dom väl någon stor bloggerska istället. Inte en sån som mig.
Tänk vad dom missar mycket 😉

Min bästa väninna ringde i morse och sa till mig att jag måste ge ut en bok. Lite lustigt, för min mamma ringde mig igår eftermiddag och sa samma sak. Sen kan jag berätta att alla lärare jag hade under min skoltid även sagt detta. Att jag antingen skulle bli författare eller skådespelerska.
Tyvärr har jag inte blivit något av det. Men jag har fortfarande en stor dröm om att få skriva en bok. Vem vet, kanske jag är en ny Camilla Läckberg??

Annars så älskar jag Liza Marklunds böcker. Den mest gripande boken jag någonsin läst var Gömda. När jag läst ungefär sexton sidor var jag tvungen att lägga ifrån mig boken och jag satt och grät och grät och skakade. Boken grep verkligen tag i mig.
Anledningen till att jag blev så berörd var väl också att jag själv upplevt våld i hemmet. Det var som att minnas tillbaka. Det blev lite för jobbigt för mig.
Men boken var så oerhört bra. Det värsta är ju att det är sant alltihop. Det är väl det som gör att det blir ännu tuffare.

Jag har ofta sagt till mina vänner och bekanta att jag skulle vilja jobba ideellt på en kvinnojour eller liknande. Jag vill så gärna kunna hjälpa till. Jag vill inte bara vara en som läser löpen på tidningarna och tänker stackars kvinna, stackars barn, så hemskt.
Jag vill verkligen sätta ner foten och göra något åt det också. När man ser dom små bebisarna på jobbet så undrar man om dom kommer att få leva i ett fint hem utan våld och tråkigheter.
När jag tittar på mina små mirakel så kan jag inte förstå hur man kan göra barn illa?!!

Mina barn är verkligen mitt allt och så tänker väl stort sett alla normalt funtade föräldrar.
På sista tiden tycker jag att det har hänt så mycket tråkigheter med barn inblandade. Tänker speciellt på barnen i Arboga som blev mördarde…
Det var verkligen något som jag blev illa till mods av. Hur kan man ha ihjäl två små barn?? Jag hoppas nu att mamman och pappan till barnen får allt stöd som dom behöver! Mina tankar går till er!

Jag hoppas att ni alla får en underbar sommar. Själv skall jag jobba på förlossningen stort sett hela tiden vilket jag verkligen ser fram emot.
Men jag skall också gå och se på Bruce Springsteen på Ullevi med min mamma och mina bröder och deras respektive. Detta kommer bli en upplevelse utöver det vanliga!
Sen hoppas jag kunna åka ut på havet i Göteborgs skärgård. Då är det sommar för mig. När man sätter sig i brorsans båt och styr båten mot Vinga eller Kungsö! Då är livet gött!!
Varma soliga kramar till er alla från mig.