Wanja Lundby–Wedin deltog vid förbundsmötet i ett seminarium om EU. Hon nära vädjade till kommunalarna om att inte ställa villkor för att Sverige ska anta det nya EU–fördraget.
– Om inte det nya fördraget antas får vi leva med det nuvarande som har gjort det möjligt för EG–domstolen att fatta sin Lavaldom. Med det nya fördraget likställs strejkrätten med de fyra friheterna för fri rörlighet inom EU, sa hon.
Hon förklarade att Lavaldomens effekter kan undanröjas genom att ändra svensk lag, utstationeringsdirektivet och att EU antar ett socialt protokoll för löntagarnas rättigheter.

Nu arbetar en utredning som ska se vilka lagändringar som behöver göras i Sverige till följd av Lavaldomen. Till den utredningen finns en referensgrupp på tre personer från LO, Svenskt Näringsliv och privattjänstemännen i PTK.
Wanja Lundby–Wedin säger att Svenskt Näringsliv måste medverka till att den svenska kollektivavtalsmodellen räddas och att den även ska omfatta utländska företag i Sverige.
– Annars finns det inga förutsättningar för ett nytt huvudavtal där vårt viktigaste krav är att arbetsgivarna bättre ska ställa upp för kollektivavtalen. Lavalutredningen blir det första testet.

Allt fler fackliga organisationer, bland annat Kommunal Stockholm och LO–distriktet i Stockholm, kräver garantier för kollektivavtalen innan riksdagen ska rösta om EU–fördraget i november.
Wanja Lundby–Wedin tycker att det är ett dåligt krav.
– Vad händer om inte den svenska regeringen vill ge sådana garantier. Är vi då verkligen beredda att säga nej till fördraget? Det tycker inte jag att vi ska göra.
För att undvika den fackliga splittringen om fördraget så är LO:s ambition att Lavalutredningen ska vara klar i oktober innan riksdagen ska ha sin omröstning.
– Det vore skönt om detta vore möjligt så att vi slapp de här kraven om att ställa villkor, säger Wanja Lundby–Wedin som räknar med att utredningens förslag ska lugna kritikerna.

Men Martin Viredius, Transports tredje vice ordförande, tror inte att det räcker med att ändra svensk lag och EU–direktiv. Han vill att det skrivs in garantier för den svenska modellen i fördraget. Enligt honom är det inte tillräckligt att strejkrätten likställs med de den fria rörligheten i det fördrag riksdagen ska ta ställning till.
Han citerade vid förbundsmötet EU–kommissionären Margot Wallström som sagt att kommissionens bedömning är att EG–domstolens rättspraxis inte kommer att ändras även om strejkrätten likställs med den fria rörligheten.
– Vi skriver inte på fredsplikt innan vi fått igenom våra krav i ett huvudavtal. På samma sätt borde vi resonera om strejkrätten innan vi skriver på fördraget, sa han.

Lavaldomen handlar om Byggnads blockad av ett skolbygge i Vaxholm där den lettiske entreprenören vägrade att skriva på svenskt kollektivavtal. EG–domstolen sa att det inte är tillåtet att kräva svenska kollektivavtal om de går utöver minimivillkoren i svensk lagstiftning.
Domstolen hänvisar bland annat till EG:s utstationeringsdirektiv om minimivillkor för utländska arbetstagare. Detta direktiv är enligt domstolen ett golv och ett tak för vad som får krävas.

I förhandlingarna om
huvudavtalet som diskuteras mellan LO, Svenskt Näringsliv och PTK finns bland annat diskussioner om konflikträtten och förhandlingsreglerna.
LO vill dessutom att arbetsgivarna bättre än nu ställer upp till försvar för kollektivavtalen. LO vill också ha bättre villkor för medbestämmande, arbetsmiljö, rehabilitering och anställningsskydd.