Löneskillnaderna ökar inte

Vår undersökning visar att löneskillnaderna inom olika verksamhetsområden inte alls entydigt har ökat. Visst har de ökat på en del håll. Men nästan lika ofta rapporterar lokala facket om minskade skillnader.
Och den överlägset största andelen sektionsordförande säger att löneskillnaderna i kommun­ens verksamheter oftast är oförändrade efter årets löneförändringar.
Det här gäller både kommun­er där man har individuell lönesättning och där man inte har det. Men där man har individuella löner växer löneskillnaderna oftare än i övriga kommuner.

Löneskillnaderna mellan medlemmarna blev oftast…

Individuella löner öppnar dörren för större lönespridning. Men endast en tredjedel av ordförandena i kommuner med sådana löner inom äldreomsorgen rapporterar om ökade skillnader där.
Som framgår av exemplen här nedan har fackets företrädare ibland gjort motstånd, ibland drivit på.

Facket och arbetsgivaren kom överens om att öka löneskillnaderna, berättar Ann-Katrin Elofson, Kommunals ordförande i Flen.
– Cheferna hade blivit räddare och räddare och tryckt ihop löneskillnaderna.
Förra gången hade cheferna inom barnomsorgen höjt lönerna lika.
– Fast de sa att de haft lönesamtal och gått på kriterier!
Hur ökade ni löneskillnaderna?
– Vi kom överens om att lönerna skulle höjas efter fyra alternativ, från 500 kronor upp till 3 000. Dubbelt så många skulle få 3 000 kronor som 500 kronor.
– På så sätt hjälpte vi cheferna… Det blev lättare för dem att förklara för de anställda.
De anställda är medlemmarna. Det ser ut som att de blev motpart?
– Vi hade ett bra medlemsmöte när vi tog det här. Många hävdar att vi inte ska ha individuella löner, men det finns ju just nu inget alternativ. Så man fick vara med och sätta det här, 500 respektive 3 000 kronor blev ­smärt­­gränsen.
Vad vill ni uppnå?
– Folk har känt att det inte spelar någon roll om man ansträngt sig mycket och gjort ett bra jobb. Man har inte fått mer än de som man upplever inte lägger ner så mycket möda.

I Hällefors minskades i år löneskillnaderna eftersom de ska införa individuella löner efter kriterier, förklarar Annalena Järnberg, sektionsordförande.
– Hade vi redan haft stora löneskillnader när vi nu går in i individuellt lönesystem skulle det inte bli rätt.
Kan du ge exempel?
– Innan vi fick det nya löneavtalet skiljde det minst 3 500 kronor mellan högst och lägst betalda undersköterskan. Men det fanns ingen skälig grund.
I och med att det i år fanns relativt mycket pengar att fördela kunde man förändra det.
– De som hade lågt kom nästan upp i nivå med undersköterskor som hade högst.

Löneskillnaderna ökades och facket kördes över igen, berättar Maybritt Reljanovic, Kommunals ordförande i Gislaved.
– De börjar bli stora. Vår arbetsgivare vill ha det så, men inte våra medlemmar. Orsaken är de individuella lönerna vi har haft sedan 1995.
I en enkät till medlemmarna 2007 ville endast 35 procent ha individuella löner. Få, 6 procent, upplevde löneskillnaderna inom yrkesgruppen som något positivt.
– Det kan skilja 2 000-2 500 kronor på samma arbetsplats.
När någon i år fick en tusenlapp kunde någon annan få tre.
– Vi ville att kvinnopotten skulle fördelas till män och kvinnor som låg långt under 20 000 kronor. Men arbetsgivaren sa att de tänkte fördela pengarna som de ville.
Även män i yrkesgrupper som tjänar bättre fick del av den potten. För att kunna rekrytera, tror hon. Men eftersom hon inte får den insyn hon vill ha kan hon inte veta säkert.
– Vi kommer bara in när lönerna redan är satta, och ser till att vi fått den pott vi ska ha enligt avtalet.
Varför accepterar ni det?
– Det gör vi inte. Men med de individuella lönerna kan arbetsgivaren fördela som man vill.
– Vi skulle behöva mera stöd i löneavtalet.
 
I stort sett har man minskat lönespridningen, höjt mer för de som låg lägst, berättar Annalena Eriksson, Kommunals ordförande i Piteå
Kan du ge exempel?
– På en del arbetsplatser har man sagt att först ska alla ha minst 20 000 kronor, och därefter lagt mer på vissa. På så sätt har man minskat på lönespridningen. Man har satt en lägsta lönenivå.
– Men det här är väldigt olika mellan olika arbetsplatser.
– Vi har haft en lång diskussion om lönebidrags­anställda som till slut fick lite bättre än arbetsgiv­arens förslag. De har varit en diskriminerad grupp.