Vecka 2: ”Det tog emot att träna efter festen…”

Hella Persson: ”Det tog emot att träna efter festen…”

Hej Bea!

Jag har jobbat större delen av veckan och haft mycket att göra under helgen. Det känns skönt att ha en matsedel att följa, utom när det var ”fel” mat…jag äter exempelvis inte tonfisk som fanns på veckans lista. Thaisoppan gick heller inte ner, så det blev en mexicanasoppa i stället. Jag är lite petig med maten, men då får jag komma på andra bra alternativ i stället.
Redan efter första veckan hade jag gått ner ett och ett halvt kilo! Helt underbart. Nu gäller det bara att inte ge upp…Många kvällar innan jag somnar tänker jag att jag ska hoppa över promenaden på morgonen, men när jag vaknar 05:30 går jag ändå upp och promenerar.
På lördagen var jag på fest, vilket resulterade i fyra cider och tre ciggs feströkning…Jag kände mig till och med bakfull på söndagen, fast jag aldrig eller sällan brukar bli det. Jag antar att det har med träningen och maten att göra. I och med detta blev söndagen sen. Jag klev upp vid 11, men gick ändå mina fem kilometer i rask takt. Usch, vad jobbigt!
Som ny aktivitet körde jag ett corepass, men var inte nöjd, så det blev också ett ”mixat” pass” med 30-35 minuters spinning plus lika lång pump/styrka på Korpen. Det var supertufft. Jag skadade nog ryggen lite, så jag får se hur det blir efter lite tigerbalsam över natten.
Det har varit lite svårt att fokusera på nuet. Jag är en planeringsperson som vill kunna förbereda så mycket som möjligt, troligen för att jag kan ändra mig 14 gånger under samma dag om exempelvis kläder. Jag skulle också behöva ändra på lite relationer för att må bättre. Men det är inte det lättaste. Samtidigt är det nog just det som behövs…
Jag har cancer i släkten, vilket är en orsak till att jag ville sluta röka. Och både min far och farmor hade diabetes på grund av övervikt. Vilket också är dumt att riskera.
Jag vill fortsätta med morgonpromenaderna, fast det är tufft. Men jag känner att det är värt det.
Om jag är ledig eller jag blir upprörd på något sätt vill jag kunna få bryta ihop och kanske till och med ta en cigg eller en prilla snus för att lugna ner mig. Eller äta en påse chips och dricka en läsk en lördagkväll framför TV:n. Så länge jag tar mig i kragen dagen efter och kör på som vanligt igen. Det är nog där det svåra är. Men det ska jag klara.
Till nästa vecka tar jag med att vara positiv och fortsätta kämpa på!!
Hälsningar Hella

Beas kommentar: ”Bra jobbat, men skona kroppen från alkohol”

Hej Hella!
Vad roligt att se att du kommit igång på riktigt. Härligt!!
Nu är det bara att köra på, precis som du skriver. Men försök att inte kliva upp på vågen varje vecka. Det kan ju vara väldigt olika hur den rör sig, särskilt vid intag av alkohol och när du motionerar hårt.
Det är kanonbra att du vågade prova en ny aktivitet, även om du inte tyckte att den var något för dig. Däremot får du backning vad gäller cigaretterna….absolut inga cigaretter under denna period! Det är jätteviktigt, eftersom nikotinet stör din naturliga ämnesomsättning och din kropp får kämpa i flera dagar efteråt för att få ut gifterna. Vad gäller alkohol gäller samma sak. Helst ser jag att ni inte konsumerar någon alkohol alls under denna period, utom under de veckor jag säger att det är OK. Ert program är tufft och precis som du beskriver det hinner kroppen knappt återhämta sig. Alltså är det viktigt att den inte också behöver jobba med att få ut alkohol ur blodet. Det kan vara lätt att dra på sig infektioner och skador annars. Hoppas du mår bättre i ryggen och att det inte blev värre av din sträckning. (Det är ingen idé att träna dagen efter alkoholintag, eftersom kroppen håller på att återhämta sig och är lite ”svagare” och tömd på vätska)
Det är väldigt bra om du kan få till lite ”gubbvila” på lunchen under de dagar du kliver upp tidigt. Det brukar göra susen och med din fart kan det behövas…
Sköt om dig och lycka till i veckan!
Kram, Bea

EvaLena Kaneberg: ”Jag har börjat lära mig att säga nej”

Hej Bea!
Nu är snart andra veckan förbi och det känns bra. Det var lite trögt på onsdagen och torsdagen, men samtidigt är jag fortfarande taggad att fixa det här, så det var skorna på och ut i regnet.
Detta är mina funderingar under veckan som gått:
*Finns det något jag måste förändra för att nå mina mål?
Nej, inte när det gäller min omgivande miljö. Jag har under de senaste fyra åren ändrat på allt. Boende, familj och jobb. Nu är jag i balans.
*Hur ser mitt arv ut?
Där finns en stor obalans. Jag jobbar hårt med att få upp min självkänsla och det enda ställe där jag känner att självkänslan inte är ett problem är på jobbet. Där vet jag vem jag är och vad jag klarar. Där är jag ödmjuk, men bra. Annars är det mycket ”jag vill inte bli som…” eller ”jag vill vara som…”
*När det gäller livsstilen: Äga eller vara? Jag är nog mest vara. Visst kan jag må bra av att shoppa, men det är måttlig effekt. Jag engagerar mig däremot mycket i allt och alla och har svårt att säga nej. Nu på sista tiden har jag dock börjat städa runt mig, så att jag får mer egentid. Till sist blir det negativ energi, när man är lite här och lite där hela tiden.
*Veckans nya aktivitet: Jag tänker simma 30 minuter, en kilometer.
Hälsningar EvaLena

Beas kommentar: ”Var stolt över regnet på nästippen!”

Hej EvaLena!
Härligt att se att du kämpar vidare. Lite regn på nästippen kan vändas till stolthet över att ha kommit ut, i stället för ett motstånd mot motion. Bra jobbat!
Om du inte har börjat med lugna rörelser kan det vara vettigt att lägga till dem nu, ungefär 10 minuter om dagen, för att balansera upp och hitta återhämtning.
Det är väldigt vanligt att självkänslan är hög när det gäller våra yrken. Där har vi fokus på vad vi kan och på det vi gör. Uppskattning i arbetet är lätt att ta till sig och självförtroendet växer med det!
Hur har det gått med morgonpromenaderna och maten? Berätta gärna om det till nästa vecka, då det ska handla mer om kosten.
Sköt om dig!
Kram, Bea

Marita Tunemar: ”Jag börjar förstå det där med balans i tillvaron”

Veckan har gått bra. Jag har jobbat mycket, men ändå genomfört min träning.
I tisdags provade jag på ett friskis- och svettispass, för det finns inget annat att välja på i Öregrund. Det var roligt just då, men jag fick ont i knät de följande två dagarna. Nu känns det bra igen. Jag njuter av de tidiga promenaderna och känner att jag blir stark av dem. Nästa vecka ska jag ta mig till ett badhus i Gimo och tror att simning kommer att passa mig bra.
De regelbundna måltiderna gör att jag aldrig känner mig ”vrålhungrig” längre.
Att du hjälper oss komma i balans går hand i hand med det jag lärt mig i utbildningen till rehabiliteringsombud. Det är så intressant! Bland annat handlar det ju inte bara om sjukgymnastik. Det är ju lika viktigt med social samvaro, att ha intressen och att vara delaktig i tillvaron för att man ska känna livsglädje. Dessa behov behöver ju alla åldersgrupper få tillfredsställda för ett få ett meningsfullt liv.
Jag har haft lätt för att glömma mig själv när jag brinner för att hjälpa andra. Det ska bli ändring på det nu, för annars orkar jag ju inte i längden!
Hälsningar Marita

Beas kommentar: ”Med balans får du energi över till andra”

Hej Marita!
Härligt att se att du är i gång ordentligt, men var försiktigt med ditt knä. Simning kanske kan fungera lite bättre, tills du blir starkare i muskulaturen kring knät. Stå gärna på ett ben då och då när du hinner, med lätt böjt knä och framskjutna höfter.
Vad fint att du kommit fram till att ta hand om dig själv och att prioritera dina intressen i framtiden . Med den insikten kommer du lättare att kunna göra de val som du upplever känns rätt för dig och som också i slutänden kommer ge dig energi över till andra.
Nästa vecka ligger fokus på maten.
Sköt om dig!
Kram, Bea