På jobbet börjar dagen med ett möte med min stab. Vi diskuterar hur vi ska planera nästa verksamhetsår och hur uppdragen kommer att se ut i regeringens regleringsbrev till myndigheten.
Regleringsbrevet styr vad regeringen vill att vi ska göra för att till exempel få kommuner, landsting och statliga myndigheter att bättre leva upp till FN:s konvention om barnets rättigheter.
Enligt ett beslut i riksdagen ska alla nivåer i samhället utgå ifrån ett barnperspektiv och sätta barnets bästa i främsta rummet när de fattar beslut som berör barn och unga. Så är det tyvärr inte alltid i verkligheten.

Efter ett snabbt men obehagligt besök hos tandhygienisten drar jag ut till Arlanda för att flyga till Göteborg. Där ska jag medverka vid Svensk Juriststämma på Svenska Mässan.
Det är alltid roligt att vara ute och träffa folk med olika bakgrund och erfarenhet. Jag måste däremot erkänna att det blir rätt jobbigt att resa ett par dagar i veckan, vilket jag ofta gör. Resor sliter mycket mer än vad man kan tro.

Temat för dagen är barnperspektiv i rättsprocessen. Alltför många barn tvingas delta i rättsprocesser som offer, gärningsmän eller vittnen. Tyvärr förstår de inte alltid vad som händer under processen och kan inte hänga med i det som sägs i rättssalen.
Otryggheten är stor bland våra barn och ungdomar och det är en utmaning för oss vuxna. Trots förbudet mot aga uppger fortfarande 13 procent av Sveriges barn att de blivit slagna av sina föräldrar, enligt en elevundersökning.
Det finns barn som upplever våld i hemmet och tyvärr är våld och andra brott relativt vanligt förekommande bland våra ungdomar. 

Flyger hem från Göteborg och försöker hinna ett snabbt besök hos min gamla mor som är krasslig. Sedan skyndar jag hem för att hinna natta minsta sonen och prata lite över en kvällsmacka med de övriga i familjen.