80 romaner, var och en komprimerad till fyra serierutor på en sida. Under läsningen hinner jag tänka att det är ganska kul, lite för studentikost, undra varför han gjort det, fundera över att själva ”storyn” i en bok är intet och berättandet allt och en hel del annat. Allt från Alfons Åberg och Bibeln till Stäppvargen och Möss och människor finns med.

Bäst är sidan med Bukowskis ”Faktotum” – där krävs inte ens text till serierutorna.