”Utbildning viktigast för bättre jobb”

Hon vill ha ”körkort” för att ta hand om barn och äldre, branschavtal för offentlig och privat omsorg samt  en diskussion om yrkesförbund är bättre än fack som Kommunal.
Irene Wennemo är chef för LO:s näringspolitiska enhet. Hon anser att utbildning är nyckeln till facklig framgång. Den ger bättre resultat än att ställa krav om lagstiftning.
– Vi hade en socialdemokratisk regering i 12 år utan att det kom ett förslag om rätt till heltid på riksdagens bord. Vi måste hitta andra vägar för att få bättre anställningsvillkor. Deltider är framför allt ett problem inom yrken där de anställda har låg eller alltför allmän utbildning, säger hon.

Irene Wennemo, enhetschef på LO.

Det gäller framför allt inom kvinnodominerande yrken. Irene Wennemo menar att det i första hand är en utbildningsfråga och inte en könsfråga.
– Männen har varit duktiga på att driva igenom formella krav för sina yrken. Du måste ha viss utbildning och praktik för att anställas som byggnadsarbetare. Inom handeln, som är en kvinnobransch, arbetar männen främst i lagret. Och då krävs truckkörkort. Varför krävs inte ”körkort” för att ta hand om våra barn och äldre?

Hon håller med om att könet också spelar en roll. Männen inom detaljhandeln har lättare att få heltider jämfört med sina kvinnliga kollegor.
– Det är ofta svårare att rekrytera män och därför går arbetsgivarna lättare med på männens villkor för att ta jobben inom den branschen.
Hon beskriver den svenska modellen som en balans mellan arbetsgivarens behov av flexibilitet när det gäller arbetstider och löntagarnas krav om att få så bra villkor som möjligt.
– De fack som har lyckats bäst har fått igenom krav om utbildning och någon form av legitimation för de anställda.
För att köra buss krävs busskörkort. Ändå finns det många bussförare som klagar över dåliga arbetsvillkor med delade turer och timanställningar.
Är inte det en svaghet i hennes resonemang?
– Är bussförarna missnöjda med sina villkor kan det bero på att Kommunal kanske inte har lyckats utnyttja kravet om busskörkort och förarbristen tillräckligt bra i den fackliga kampen, svarar hon

Irene Wennemo tycker ändå att bussförarna har det bättre jämfört med många andra med motsvarande korta utbildningar.
– Jämför med barnskötarna. De har en treårig barn- och omvårdnadsutbildning som inte ens är ett krav för att få anställning. I princip kan du komma in direkt från gatan. Arbetsgivaren har inte svårt att få personal eftersom han i princip kan välja vem som helst. Därför är de inte angelägna om att erbjuda bra villkor.

Hon är kritisk till gymnasiereformen på 90-talet som innebar att yrkesförberedande linjer mer satsar på teoretisk och allmän kunskap. Tanken var att arbetsgivarna skulle komplettera med praktisk färdigutbildning.
– Men så har det inte blivit. Arbetsgivaren vill inte lägga ned kostnader på utbildning som den anställde kan utnyttja för att sedan sluta och börja hos någon annan inom samma bransch.
Irene Wennemo tror att det vore bra med någon form av lärlingsutbildning inom vård- och omsorg på samma sätt som i dag gäller för byggnadsarbetarna.
– Efter den mer allmänna gymnasieutbildningen borde det kanske krävas praktik. Villkoren för detta skulle regleras i avtal. Om arbetsgivaren sedan bara fick anställda dem som hade denna praktik skulle det vara lättare att ställa krav om bra anställningsvillkor.

I rapporten ”Världens bästa jobb” skriver hon att individuella löner passar bäst vid arbetsplatser där yrkeskunskapen är kopplad till företaget och inte branschen.
Med företagsanknuten utbildning uppstår ett ömsesidigt beroende mellan arbetsgivare och anställd. Arbetsgivaren kan inte rekrytera vem som helst utan att utbilda. Den anställde får kunskaper som hon inte kan använda hos någon annan arbetsgivare.
Individuell lön och karriärtrappor blir då ett sätt för arbetsgivaren att rekrytera och betala för specialkunskapen.
– Så var det tidigare inom Kommunals verksamheter. Det var bara kommuner som bedrev vård och omsorg. Nu finns flera arbetsgivare som har nytta av yrkeskunskapen. Då är det bättre att ha branschavtal där kostnaden är konkurrensneutral. Så är det inte alltid i dag. Privata företag kan i många fall konkurrera med sämre anställningsvillkor.

Irene Wennemo påpekar att yrkesinriktad kunskap stärker klassidentiteten. Fackförbund som är yrkesförbund har lättare att organisera medlemmar.
– Den som har utbildat sig till snickare eller något annat är ofta inställd att jobba hela livet inom ”sin” bransch.  Yrkesförbund som Byggnads har lättare att rekrytera unga medlemmar.
Hon tycker att LO-förbunden ska diskutera hur de i framtiden ska se ut.
– Kommunal har många genomgångsyrken som de anställda inte tänker fortsätta i. Det påverkar viljan att organisera sig fackligt. Detta kan motverkas med att satsa på utbildning som skapar yrkesidentitet. Samtidigt är risken att förbundet uppfattas som för stort och allmänt när det organiserar så många olika yrkesgrupper.

Kongressrapporten ”Världens bästa jobb” har presenterats för LO:s styrelse och kommer ligga till grund för de riktlinjer som ska tas. Rapporten skickas nu ut till LO-förbunden som ett diskussionsunderlag inför kongressen i juni nästa år.