Journalisterna Hanna Sofia Öberg och Lasse Granestrand har skrivit varsin bok med avstamp i Sveriges flykting- och asylpolitik.
Hanna Sofia Öberg ger i sin bok ”Glömda” röst åt flera asylsökande som väntar på besked om de ska få stanna. Under ett års tid bodde hon på en flyktingförläggning och i sin reportagebok gör hon flyktingarnas väntan, vardag och verklighet till en brännande politisk fråga. (Se intervju med Hanna Sofia Öberg i länk intill).

Lasse Granestrand har i dagarna kommit med boken ”I Sveriges väntrum” där han ger sin syn på det svenska asylsystemet. Han skriver om makthavarna som han anser är osynliga i dagens medieklimat kring flyktingfrågor.
Lasse Granestrand är kritisk mot hur flyktingärenden skildras i media. Det handlar ofta om enskilda öden. Medias dramaturgi öppnar för hjältar och förövare, ont och gott. Nyanserna finns inte återgivna, menar han. Makthavarnas uttalanden förenklas och nagelfars istället för att någon verkar verkligt intresserad av vad de egentligen menar.

Lasse Granestrand talade mycket om att debatten kring flyktingpolitik och integration måste bli mer öppen:
– Vi som är för en generös flykting- och asylpolitik är vi som måste prata om problemen med densamma. Det pågår ett uppspel för sociala konflikter runt om i landet där politiker och media spelar en jättestor roll. Det är ganska bråttom att vi får en bra debatt.
Vad är då en bra debatt? Lasse Granestrand exemplifierade med Mona Sahlins debatt med Sverigedemokraterna. Mona Sahlin måste då säga att diskriminering finns, i samhället och när det gäller möjligheten att få ett arbete.
Men hon måste också kunna säga att det finns etniska dimensioner i många sociala problem, sa Lasse Granestrand som manade politikerna att vässa sina argument.

Vad gäller Sverigedemokraterna tror han att de har ett väljarunderlag på fem, sex, sju procent och att de kommer in i riksdagen vid nästa val om inte debatten förändras och blir ”väldigt bra”.
Under seminariet fick Lasse Granestrand frågan vad han skulle förändra i svensk flyktingpolitik om han satt vid makten. Förutom att förkorta väntetiderna ligger språkfrågan honom varmt om hjärtat:
– Jag skulle fundera på frågan om språktest. Under en överskådlig tid tror jag att svenska språket kommer att ha en viktig roll. Vi måste också tala om segregationen – hur lätt är det att lära sig svenska om man bor på en plats där ingen talar svenska? Det är svåra frågor att börja tala om, men man måste kanske börja göra det.