Ständigt kommer rapporterar om att hundratusentals västerlänningar är på väg att gå under i en fetmaepidemi. Men är det verkligen så, frågar Carlsson och sedan vänder hon ut och in på hela viktminsknings- bantning och fettpaniksbranschen.

Visste ni till exempel att BMI-värdet för vad som är övervikt har sänkts de senaste tjugo åren? Och att rapporterna som ligger bakom WHO:s nuvarande gräns på 25 var sponsrade av de stora läkemedelsföretagen, bland annat La Roche som tillverkar bantningspillret Xenical.

Tacka sjutton för att de är intresserade av att sjukdomsförklara så många som möjligt.
Idag kan en person som motionerar regelbundet och äter normalt när hon är hungrig gå till doktorn och få fina värden på alla tester men ändå skickas hem som en sjukling med ett bantningsrecept i handen bara för att hon visade sig ha 28 i BMI.
Och detta trots att många stora undersökningar visar att faran med övervikt är betydligt överdriven.
Intresserad? Då kan du läsa mer i min kolumn i Svenska Dagbladet i morgon.
Vill du veta allt? Jogga snabbt som sjutton iväg och köp boken.

För att fira mitt nya förhållande till överskottsfett tog jag nu på eftermiddagen med mig dottern och hennes kompisar för att inviga sommaren med säsongens första bad. Tjejerna tjoade och tjimmade glatt i vattnet en bra stund.
Själv blev jag, måste jag skamset medge, kvar på stranden som den badkruka jag inte vill kännas vid att jag är. ”Ont i halsen”, kraxade jag med lätt överdriven heshet. Nåja, SMHI lovar ju fler chanser den här helgen.

Nu är det snart dags för fotbollsträning igen. Jag hoppas att tjejerna är fokuserade för idag måste jag prata med små bokstäver. Efter träningen har bästa väninnan bjudit mig på middag, vi ska sitta på hennes brygga och se solen gå ner.
Hurra för sommaren!