Allt för många hoppar av de yrkesutbildningar som finns på gymnasiet idag. När det gäller barn- och fritidsprogrammet är det 41 procent av eleverna, eller fyra av tio, som antingen hoppar av eller inte går ut med godkända betyg. För omvårdnadsprogrammet är siffran 38 procent.
Det är en av de viktigaste orsakerna till att den borgerliga regeringen nu väljer att starta lärlingsutbildningar över hela landet redan till hösten 2008, två år innan gymnasiereformen träder i kraft.

En annan är att man anser att skolväsendet har svårt att hänga med i branschutvecklingen: arbetsgivarna tycker att eleverna har för dåliga kunskaper, eller att eleverna inte är uppdaterade på det senaste.
Alla de utbildningar som idag finns som yrkesutbildningar ska också kunna bli lärlingsutbildningar.
Där inräknas alla de utbildningar som idag finns på gymnasieskolan och som leder till kommunalaryrken.
Lärlingsutbildningen blir sökbar, men inte valbar. Det innebär att de bara är ett tillägg till nuvarande program. Man ska allltså kunna välja omvårdnad, med tillägget ”lärlingsutbildning”.

Minst hälften av utbildningstiden ska, med det nya lärlingssystemet, förläggas ute på arbetsplatser. Dock kan inte hur mycket som helst vara praktik; minst 500 gymnasiepoäng måste ingå och då i de kärnämnen som riksdagen har beslutat.
– Men man kan exempelvis tänka sig att man på omvårdnadsprogrammet läser en engelska med inriktning på vårdkunskap, säger Jan Björklund.
Han skissar hur en lärlingsutbildning skulle kunna se ut: två dagar i veckan går man på gymnasiet, tre dagar är man ute på någon arbetsplats. Yrkesläraren från skolan blir handledare för eleven.
Eleverna ska också ha rätt att läsa in högskolekompetens på komvux efter gymnasiet.

Lärlingsutbildning kommer dock inte finnas överallt, i alla fall inte från början. Det blir upp till kommunerna och särskilt tillsatta lärlingsråd – bestående av kommun, arbetsgivare och fack – som beslutar om man ska inrätta en lärlingsutbildning eller inte.
En annan nyhet med förslaget är att det ska gå att anställa gymnasieelever som går lärlingsprogram. Idag omöjliggör lagen sådana anställningar.
Finns det då inte risk för lönedumpning i och med att kommunen kan välja att anställa till betydligt lägre löner än snittlönerna på arbetsmarknaden?
– Nej, eftersom kollektivavtalen fortfarande gäller, svarar Jan Björklund.
De lönenivåer som gäller för så pass unga personer, är dock fortfarande mycket lägre än snittlönerna.

Det är inte bara inom den privata sektorn som lärlingsutbildning ska kunna ske.
– Man ska också kunna vara lärling i kommuner eller landsting. Men jag är kritisk mot att intresset från de stora offentliga arbetsgivarna för lärlingsutbildning och praktikutbildning hittills har varit så lågt. Det finns stora behov av personalrekryteringar där också, säger Jan Björklund.
Björklunds förslag är en del av regeringens budget som läggs på riksdagens bord på måndag den 16 april. Förslaget beräknas kosta 515 miljoner kronor.

(Foto: Nina Rosenkvist)