Principen att industrin alltid ska vara löneledande på svensk arbetsmarknad ifrågasätts nu också av chefen för arbetsgivareavdelningen på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Markus Gustafsson. Han är inte främmande för att istället kommuner och landsting någon gång tar täten. Allt för att minska på löneskillnaderna mot industrin.

– Det är inte fel att tycka att det ska vara försteg för kommuner och landsting, i alla fall någon gång. Annars kommer man aldrig ikapp, anser han.

Uttalandet gjordes när de kommunala arbetsgivarna presenterade sin syn på de kommande avtalsförhandlingarna. Det var långt ifrån någon utfästelse om att i år ta täten för att minska gapet mot industrin. Men uttalandet visar på en ny och väldigt annorlunda attityd jämfört med tidigare års avtalsförhandlingar.

Under senaste årtionden har företrädare för kommunerna, inte sällan ifrågasatt om kommunala löner kan höjas i takt med övriga arbetsmarknaden. Nästan alltid har man hänvisat till svaga finanser.

Nu säger Markus Gustafsson tydligt om löneökningstakten:

– Det är rimligt att hålla takten med övriga sektorer.

Han visade på att löneskillnaderna mellan män och kvinnor är väldigt små inom kommunerna, om man tar hänsyn till ålder, utbildning och arbetstid.

– Löneläget i stort i förhållande till andra sektorer blir en mycket viktigare fråga, eftersom vår sektor är så kvinnodominerad. 80 procent av de kommunanställda är kvinnor.

Med ett förbättrat kommunalt löneläge hoppas han följer att fler män börjar och stannar i den kommunala sektorn.

Efter många år med ekonomiska underskott har kommunerna och landstingen idag förhållandevis stora överskott. Men enligt sektionchef Maj-Lis Åkerlund på SKL kan detta försvinna inom de närmaste åren. Avgörande är utvecklingen av statsbidragen. Höjer inte regeringen så kommer deras värde att urgröpas när löner och priser går upp.