Efter flera års diskussioner och förhandlingar har EU nu fått ett tjänstedirektiv. Det talar om vilka regler som ska gälla för handel med tjänster i EU:s inre marknad.

De fackliga organisationerna fick bort ursprungslandsprincipen som fanns med i kommissionens första förslag till direktiv. Den principen innebär att hemlandets avtal, lagar och regler ska gälla när företag utför tjänster i andra länder. Facken menade att detta skulle leda till social dumping.

Borta är också förbudet mot att kräva att det gästande företag ska ha en företrädare som fackförbunden i värdlandet ska kunna ställa till svars och förhandla med.

Direktivet gör undantag för hälsovård, bemanningsföretag, bevakningsföretag samt för tjänster i allmänhetens intresse som exempelvis utbildning och distribution av vatten.

Europafacken ser detta som en stor framgång även om de i likhet med den socialdemokratiska partigruppen i parlamentet hade velat ha ännu tydligare skrivningar om att den nationella arbetsrätten och kollektivavtalen inte kommer att hotas.

Kommissionen, EU:s ministerråd och de borgerliga i parlamentet vägrade dock att göra några ändringar i den kompromiss till förslag som efter stor möda har förhandlats fram.

Organisationen Svenskt Näringsliv är emot den framröstade kompromissen som den tycker är urvattnad och hindrar fri konkurrens över gränserna. Svenskt Näringsliv hade velat ha kommissionen första förslag som så hårt kritiserades av arbetarrörelsen.

Vänsterpartiet röstade emot förslaget i Europaparlamentet eftersom partiet tycker att kompromissen inte tillräckligt tydligt gör undantag för arbetsrätten.
Partiet hade också velat att det uttryckligen skulle stå i direktivet att fackliga organisationer har rätt att kräva att gästande företag ska ha en företrädare i värdlandet och som kan ställas till svars med mandat att förhandla.

Vänsterpartiet varnar för att det nu blir EG–domstolen som vid tvister får bestämma den praxis som ska gälla.

Socialdemokraterna som röstade ja till förslaget om tjänstedirektiv menar att de har fått igenom nästan alla sina krav till förbättringar. Direktivet är därför enligt socialdemokraterna bättre än nuläget då EG–domstolen i princip har fria händer att tolka hur den inre marknaden för tjänster ska fungera.

Inom EU står tjänstesektorn för ca 70 procent av det samlade värdet av det som produceras under ett år. Men endast cirka 20 procent av handeln mellan EU–länderna består av tjänster. EU hoppas nu att den andelen ska öka kraftigt.