Sedan förra valet har sextio tjejer och kvinnor slagits ihjäl av sina pojkvänner och äkta män. Inget av de etablerade partierna har gjort det här oacceptabla samhällsproblemet till en valfråga. ”Om politikerna hade velat hade de kunnat agera. Men det gör de inte. Det är en ickefråga”, hävdar en av de intervjuade männen i reportaget.

På biograferna rullar ”Säg att du älskar mig”. En rå skildring av våldtäkt och unga tjejers utsatthet i skolan. Nu, tänker jag efter att ha sett filmen och dokumentären. Nu jävlar kommer politikerna att vakna upp och rasa. Vi är mitt i valrörelsen, men nej. Med undantag av några utspel förra veckan har det varit tyst.
När Feministiskt initiativ låg i startgroparna visade medierna ett brinnande intresse. Att tjugo procent av befolkningen kunde tänka sig att rösta på ett feministiskt parti visade att F! skulle kunna bli ett parti att räkna med i den kommande valrörelsen. Riksdagspartierna skruvade oroligt på sig och ordet feminism kom upp på dagordningen, till och med när vårbudgeten presenterades!

Men redan under årsmötet tornade ett hätskt tonfall upp i medierna. Tiina Rosenberg, som aldrig hade någon politisk makt, utsattes sen för ett exempellöst drev. F!:s opinionssiffror rasade, föga förvånande, i botten. Och personfixeringen fortsatte.
Om drygt en vecka går vi till val. I skrivande stund hävdar flera bedömare att ”jämställdhetsfrågan helt kommit bort i årets valrörelse” och F! befinner sig fortfarande i mörkläggning. När jag har frågat journalistkollegor om orsaken till F!s frånvaro i bevakningen har en del svarat att partiet är för litet. Andra har vittnat om direkt kvinnofientliga attityder på redaktioner. ”De där jävla kärringarna ska inte ha något utrymme”.

Det räcker med att ta sig en titt på F!s hemsida för att inse att gräsrötterna dagligen torgför sin politik från norr till söder. Det är skamligt att väljarna inte får en chans att via de stora medierna få veta vad som sägs där.
Talespersonen Devrim Mavi är Sveriges första partiledare med invandrarbakgrund och det som sker i valet 2006 är unikt. För första gången i världshistorien går ett parti med jämställdhet i fokus till val. Inte minst därför förtjänar vi att veta vad de vill med sin politik.