Om en månad väntas den statliga utredningen presentera sina slutsatser. Enligt vad Kommunalarbetaren erfar kommer utredningen att bolla över frågan om ILO 94 till regeringen.

Den får själv avgöra om Sverige kan anta den konvention som säger att offentliga myndigheter vid upphandling ska se till att de anställdas löner och anställningsvillkor följer lagar och kollektivavtal.

Utredningen kommer även att bolla över frågan om lagen om offentlig upphandling (LOU) kan ändras så att skyldigheten enligt ILO 94 skrivs in som ett ”bör” i denna lag.

Den statliga utredningen görs av förre detta regeringsrådet Leif Lindstam.

Utredningen har funnit en del faktorer som gör det tveksamt för Sverige att anta konventionen.

Det är inte ens säkert att Sverige som enskilt EU-land har rätt att anta den på egen hand. Kanske är det så att EU måste anta den för hela unionens räkning eller i vart fall godkänna att Sverige antar ILO 94 på egen hand. Men det är inget som säger att det måste vara så.

FN-organet ILO:s konvention nummer 94 är från 1949. Den har antagits av 59 länder över hela världen. Bland dem finns 9 EU-länder samt EES-landet Norge. De gjorde detta innan de blev medlemmar i EU eller EES (länder som har frihandelsavtal med EU).

Sverige är det enda skandinaviska land som inte har antagit konventionen. LO och SAF var på 50-talet eniga om att detta inte behövdes eftersom fack och arbetsgivare då samarbetade så bra enligt Saltsjöbadsavtalet. I praktiken följde alla kollektivavtalen.
Numera har LO ändrat uppfattning och kräver att Sverige skriver på ILO 94. Det kräver även socialdemokratiska partikongressen och vänsterpartiet.

Men regeringen har ändå inte skrivit på konventionen. Bland annat av rädsla för att detta skulle strida mot EU:s upphandlingsregler.

Sverige har försökt få EU att skriva in i upphandlingsdirektiven att det är möjligt att tillämpa ILO 94. Det har inte de andra EU-länderna gått med på.

– De såg inget problem i detta och tyckte därför inte att direkivtexten skulle belastas med en sådan skrivning, berättar Rickard Falkendal som är ämnessakkunnig vid finansdepartementet.

EG-kommissionen har sagt till Sverige att den inte ser några problem med ILO 94 så länge som inte något företag diskrimineras. Det är enligt kommissionen upp till Sverige att avgöra om konventionen ska antas eller inte.

I våras förklarade regeringen att den trots allt ville anta konventionen och att möjligheten att göra detta skulle utredas. Svenskt Näringsliv protesterade och fick stöd av folkpartisten Carl B Hamilton. De sa att detta skulle drabba alla de småföretag och deras anställda som inte har kollektivavtal.

Missuppfattar de medvetet ILO 94 för att kunna kritisera regeringen?

– Konventionen kräver villkor enligt kollektivavtal, inte att företagen har skrivit på kollektivavtalet. Inget företag går miste om upphandlingskontrakt på grund av att kollektivavtal saknas.”

– ILO 94 strider mot Sveriges internationella åtaganden. Kollektivavtal är dessutom frivilligt. Vi ska inte döma dem som väljer att stå utanför. Att ILO 94 tvingar dem att följa svenska kollektivavtal är i princip samma sak som att tvinga dem att skriva på avtalen, säger Jan-Peter Duker, vice Vd i Svenskt Näringsliv.

Carl B Hamilton tycker att ILO 94 gör det svårare för företagen. De tvingas enligt honom bevisa att de betalar löner och anställningsvillkor enligt kollektivavtal.

– Om det är så harmlöst att företag utan kollektivavtal inte stängs ute behöver vi ju inte ILO 94. Helt säkert är det så att om Sverige antar konventionen kommer detta att drabba minst en tredjedel av de 100 000 småföretagen. De sysselsätter 15-20 procent av alla anställda, säger han.

Ulf Edström, ordförande i svenska ILO-kommittén, har länge kämpat för att Sverige ska anta konvention 94. Utöver de 59 länder som har antagit konventionen så skrevs den också under av Storbritannien 1950. Men under konservativa Thatcher-regeringen togs detta tillbaka 1982.

– Thatcher ville privatisera offentlig verksamhet. Men det gick trögt på grund av lönerna enligt kollektivavtalen. När konventionen sades upp behövdes ingen hänsyn tas till avtalen. Privatiseringen kunde genomföras och de offentliganställdas löner föll med en tredjedel. Detta visar hur viktig ILO 94 är, säger Ulf Edström.