Kommunal är positivt till plusjobben och driver på så att de lokala facken inventerar möjliga platser. Älvsborgsavdelningen har tillsammans med representanter för länsarbetsnämnden och kommuner listat 537 tänkbara platser. Det handlar om nästan alla olika kommunala arbetsområden.

– I vissa kommuner i Dalsland säger man dock, på grund av uppsägningarna, spontant nej, berättar avdelningsordförande Christina Dahlström. Men hon hoppas att det ändå kan bli möjligt på en del arbetsplatser där man inte drar ned.

Listan innehåller inte vilka arbetsuppgifter plusjobbarna ska göra.

– Det ska inte vara någon skillnad i förhållande till övriga anställda, säger hon.

Få av Kommunals avdelningar har kommit lika långt som Älvsborg. Vanligen är det de fackliga företrädarna som tittar igenom tänkbara verksamhetsområden.

Plusjobben är en politiskt kontroversiell fråga. Inom Kommunal har man märkt av att en del borgerligt styrda kommuner inte är med på notera. Det finns också fackliga avdelningar som först riktar in sig på att komma överens med socialdemokratiskt styrda kommuner.

Inom facket finns ett motstånd främst inom sjukvården i landsting som skär ner, exempelvis Norrbotten och Dalarna.

Första steget i införandet av plusjobb är att Länsarbetsnämnden sluter ett samarbetsavtal med arbetsgivaren. En mall för det har just blivit klart. Bland annat står det att arbetsgivaren skriftligen ska komma överens med facket om vilka arbetsplatser och arbetsuppgifter som ska bli föremål för plusjobb.

Facket kräver att plusjobbarna ska lönesättas som andra anställda. Lönen får inte understiga de lägstanivåer som finns i centrala och lokala löneavtal.

– De ska inte heller per automatik ha den lägsta lönen. Det kan finnas skäl för högre, säger ombudsman Per Holmström.