Samma sak gäller för var tredje ledamot i landstings- eller kommunfullmäktige.

Det visar en undersökning som Kommittén om hot och våld mot förtroendevalda genomfört tillsammans med SCB. Mer än två tredjedelar av de tillfrågade anger att gärningarna begås av medborgare som är missnöjda med politiska förslag eller beslut. Fler kvinnor (42 procent) än män (25 procent) i gruppen uppfattar att förövaren haft till syfte att hämnas en upplevd oförrätt.

Den som tar ett politiskt uppdrag får räkna med att besluten väcker känslor och kunna ta en debatt. Förtroendevalda får också acceptera kritisk granskning. Men ett samhälle måste motarbeta det politikerförakt som hotar demokratin. Det ansvaret har vi alla.