Sveriges Kommuner och Landsting har, efter vår förfrågan, tagit fram färska siffror om vad som har hänt med jobben inom kommunal äldre- och handikappomsorg; jobben för undersköterskor, vårdbiträden, vårdare och skötare.

Nyanställningssiffrorna är nere på samma låga nivå som under de ekonomiska krisåren i mitten på 90-talet. Efter en topp år 2000 har nu rekryteringarna fallit ner till hälften. Det gäller så väl fasta jobb som månadsavlönade vikariat.

Speciellt stort var raset förra året. Från drygt totalt 16 000 året innan till bara 11 000. Och allt färre vikarier fick också fast jobb.

Antalet jobb minskade. Dock inte i samma snabba takt som nyanställningarna sjönk. Förklaringen är att de som har jobb slutade i mindre utsträckning. Det är de fast anställda som stannade kvar i högre grad. Vikarier förlorade jobbet eller slutade själva i samma omfattning som tidigare.

Antalet anställda som är frånvarande från jobbet ökar inte längre utan sjunker. Om det beror på mindre sjukfrånvaro, studier, föräldraledigheten eller något annat visar inte siffrorna.

Minskad rekrytering plus att allt fler äldre jobbar kvar åren före ordinarie pensionsålder gör att medelåldern för personalen inom äldre- och handikappomsorg ökade. Förra året med ett halvt år, visar vår beräkning. Medelåldern är idag 43,9 år, fortfarande lägre än andra grupper i kommunerna, som har en medelålder på 46,2 år.

Antalet anställda under 26 år minskade förra året med nästan 2 500 och anställda över 55 år ökade med nästa lika många.

Samtidigt som myndigheter levererade larmrapporter om kommande brist på vårdarbetskraft anställde alltså kommunerna allt färre och skar ner på jobben. I bakgrunden finns de ekonomiska nedskärningarna som gjordes samtidigt.

Inget talar för att behovet av äldreomsorg minskat. Statistiska Centralbyråns befolkningsstatistik visar att antalet äldre äldre, 80+, ökade med 13 000 de senaste två åren. Och genom LSS-lagstiftningen utökas handikappsomsorgen kraftigt för varje år.