Bakgrunden till Hoforsmodellen har bland annat varit att försöka göra vårdyrket mer attraktivt genom att erbjuda fler heltidstjänster. Personalen har kunnat välja den anställningsgrad man önskar och fått frihet att sy ihop sina egna scheman.

I och med att ordinarie personal jobbar istället för timvikarier har kostnaderna krympt betydligt. Under de två år som projektet varit igång har man lyckats spara 500 000 kronor, samtidigt har sysselsättningsgraden ökat från 81 procent till 88 procent.

Totalt har ca 250 personer deltagit i projektet. Åke Persson arbetar på Persgården i Hofors och han är mycket nöjd med systemet.

– Jag tycker det är jättebra, alla är nöjda här. Vi sätter våra egna scheman. Man får ge och ta, säger han.

Genom systemet med timbank kan personalen välja om de vill ta ut tid i pengar eller ledighet. För att få allt att fungera så smidigt som möjligt har varje arbetsplats en samordnare som personalen direkt kan fråga om till exempel schema eller saldot på timbanken. Sven Fernlund har lett arbetet med Hoforsmodellen. Han säger att det viktigaste har varit att alla har känt sig delaktiga i förändringsarbetet.

-Alla har arbetat gemensamt med detta, från politiker, fack till personal, säger Sven Fernlund.

En av målsättningarna med projektet har varit att locka fler män till vården. Detta har dock misslyckats. Inte en enda man har nyanställts. Sven Fernlund menar att detta kan bero på turordningen vid LAS och att den lokala arbetsmarknaden domineras av stålföretaget Ovako.
Förhoppningen är ändå att satsningen på heltidstjänster skall ge resultat med att fler män söker sig till vården. Totalt har dock projektet varit så framgångsrikt att modellen från den 31:e mars 2005 är permanent.